Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io7
in i hans innersta — ren lekamen, ljus själ och
mäktig ande!
— Vad heter du? frågade han med bultande
pulsar.
— Min mor kallade mig Frälsgive. Hon menade,
att jag skulle vara liksom frigiven ur träldomen.
— Lever din mor?
— Man har sagt mig, att hon dog, när jag föddes.
— Vem är din far?
— Ingen vet.
— Nå — är du frigiven ur den där träldomen?
Gossen såg på honom allvarligt:
— Det vet bara Gud.
Magne stod tyst och såg på hans arbete. Han
blev plötsligt så tung till sinnes. Han kände att
han måste vinna den här gossens tillgivenhet, annars
skulle livet inte ha ens det minsta värde. Men hur
bär man sig åt för att vinna en människas
tillgivenhet? Ska det vara sådana där mjuka och milda ord
till det ? Men när man bara har hårda och smutsiga
ord kvar i livet — när man bara är så här!
Hans ögon följde av gammal vana gossens händer
under arbetet, och utan att han själv visste det, sade
han plötsligt:
— Nej, inte så, min vän! Skär du mer nu, så
tar du bort det trä, du behöver till den slingan där!
Gossen såg på honom förundrad:
— Jaså — du förstår det här?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
