Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
Mästaren satt stilla på bänken, lutad mot käppen.
Han sade:
— Jaså. Det var du som gjorde det.
— Ja, svarade Magne tyst.
— Pilen, du sköt, nådde fram till slut?
— Ja. Det gläder dig, förstår jag.
Gerdi hade stannat i porten.
— Säg mig, Magne, sade hon, varför har du
nu kommit hit?
— Jag vet inte — det var väl något jag ville
säga dig. Fråga dig — be dig om — kanske ville
jag tacka dig. Men det förefaller mig nu lika
meningslöst och likgiltigt som allting annat.
— Vad kan jag säga dig?
— Ingenting, som jag inte redan vet. Det var
väl om Gud, kan jag tro.
— Var det inte om dig själv, Magne?
— Jo, det också. Jag har att fordra rättvisa. Av
dig — och av Gud.
— Densamme, densamme som han alltid varit!
utbrast den gamle på bänken.
— Du ska inte göra Magne orätt, mästare! sade
Gerdi eftersinnande.
Magne vände sig tyst bort. Hela hans kropp
darrade.
— Jag förstår, att du säger detta, Magne,
fortsatte Gerdi. Men i kväll kan jag inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
