Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Jag har en god vän häruppe som är snickare
och en förbaskat duktig och säker pojke. Han
är så rädd för folkhögskolan som för bleka
döden. Han vill inte vara något annat än
yrkesman, och så köper han var vecka en laddning
nya böcker, som han tar hem till sig och lär sig,
inte utan besvär. Han förlorar aldrig fäste i
livet, han är och förblir en hel karl, och även
en snickare kan ju behöva veta en hel del,
brukar han säga.
Jag behöver naturligtvis inte påpeka för dig,
att det är inte på folkhögskolorna jag är ilsken,
men på det ganska klena resultatet hittills. Det
tycks dock bli bättre år efter år — och det var
för resten dit jag ville komma. Erik tillhör den
nya typen av elever. Han har lärt sig konsten
att tala försiktigt. Det hörs att han väger inom
sig varje ord för att inte säga något som han
inte säkert vet. Man kan lära sig mycket av en
sådan man — och själv är han alltjämt arbetare,
skicklig i sitt fack.
Jag känner mig enkel och slät som en knodd
inför detta folk, de tappra spartanerna,
proletariatets övermänniskor.
Jag fick samma känsla inför en polsk student,
som jag träffade en gång för några år sedan.
Han kom smygande hit som ett jagat djur med
hundarna tätt i hälarna. I hans hemland gick
upproret fram som en bölja av eld och mord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
