Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
endast ett öga i sänder. Då tumlar jag om i
extasens rus — eller stillar mina kopparslagare
med eftertankens bittra malört.
Men ser jag med båda ögonen vitt
uppspärrade på vad som sker omkring mig — då
går allt i trasor och förlorar varje sammanhang.
Snart ska jag väl åter ligga som en
ving-bruten Ikaros bland markens grus och sten och
smuts. Men det var skönt att flyga i drömmen!
Ja, kan du tänka dig, jag har formliga
psykoser!
Gamla religiösa föreställningar börja åter
krypa fram. En god religion ger många starka
och sköna ord, det är väl egentligen dessa,
som klia mig i tungan nu. Jag känner med
förskräckelse, att det förgångna är inte borta,
det är dött, men jag bär det alltjämt med mig.
Att minnena åter börja ta makten över mig,
sedan jag gått som segrare ur de avgörande
striderna i det förflutna, det tyder ju på att
min hjärna är sjuk!
Jag fantiserar åter om solvarm mylla och
om kreaturens råmande i hagen, den levande
jordens egen röst; i mitt inre hör jag stilla
ljud, som göra mig sällsamt upprörd, de likna
skällans klang genom daggvåt luft en
skymmande sommarkväll, medan rågen ryker på
gärdet.
Men det är bara som ett eko nu, en jämrande
ton på måfå ur ett instrument, som håller på
8. — Romantiska brev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
