Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
själv. Blir jag duperad, så har jag åtminstone
den tillfredsställelsen, att det som duperade
mig, det behagade mig dock lika mycket som
om det hade varit äkta. Det som inte behagar
mig, går jag förbi.
Och när nu den nya konst jag sett hos mina
vänner målarna behagar mig, när den ger mina
ögon glädje och mitt hjärta en rikedom av
lycka, då anammar jag denna uppenbarelse med
tacksamhet, liksom den törstige anammar sin
vederkvickelse.
Det var lustigt att höra, vilka tankar de hade
om proletariatet: folket ska förstå oss, bara
de en gång få se vad vi göra. Hos folket finns
den sunda, ofördärvade känslan för det sköna!
Nej, älskade vänner, det lyckas inte alls!
1 sin uppfattning av dylika ting står folket
femtio år efter vår tid och hundra år efter
föregångsmännen. Folket vill sålunda ha släta
tavlor, som man kan se allting på. Idealet är
alltjämt: det är lika fint som om det vore
tryckt.
Den känslan för det sköna är mycket riktigt
sund och ofördärvad. På samma sätt som det
är sunt att vara försiktig mot det man inte
förstår och att endast hålla fast vid det man
riktigt säkert begriper. Förutsatt att man inte
kan ta med jämnmod risken att bli duperad.
Konst är kultur — och hur kan man i sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
