Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
XII.
Naturligtvis förstår du, att den sköna
drömmen i mitt förra brev bar inom sig fröet till
förgängelsen; den var sista frukten, färdig att
falla mogen och tung från sin bugnande gren.
Men besinna hur man hänger fast vid sina
illusioner! På morgonen dagen därpå väntade
jag henne hit till mig, jag pyntade och gjorde
helgdagsfint i mitt rum, och frukostkaffet kokade
redan på det hemtrevligt sjungande spritköket.
Då fick jag det lilla kvinnobrevet:
— Jag måste göra dig än mer ont — jag kan
inte stanna hos dig. Äntligen, äntligen vet jag,
att det är inte dig jag älskar. När du läser detta,
är jag redan långt borta ifrån dig, jag reser
med min man, som jag älskar, honom vill jag
följa genom livet.
Jag tvang mig med ett våld, som jagade vita
blixtar av smärta genom hjärnan, att tiga med
förbannelserna. Så småningom ljusnade åter
dagen, livet skymtade åter fram för mina ögon,
grått och tonlöst som förr, sådant det verkligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
