Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Tänk, att hon minns den känslan än — och
att hon minns den nu, när hon äntligen vunnit
hemmet!
Där har jag funnit en illusion att leva för på
allvar.
Liksom de grova färgklumparna på ett stycke
målareduk för betraktaren glida tillsammans
och förvandlas till en enda bild av skönhet,
i vilken man med eller mot sin vilja ser en djup
inre mening — så ha nu verklighetens alla
tusental av råa ting för mina ögon fått ett nytt
sammanhang, de ha förenat sig och stråla ut
tillsammans en bild av mäktig skönhet: hemmet.
Det kan man kalla livets mening, om man så
vill. Gärna för mig en illusion. Den som vill
förstöra för sig själv åskådningens glädje, kan
ju lägga näsan inpå duken och fröjda sig åt
sin genialiska upptäckt att alltsammans är
ingenting annat än meningslösa penselstreck.
Jag har varit där och tittat, men det roade
mig inte. Jag föredrar att behålla illusionen.
Nu vet jag vad verklig fara vill säga, nu vet
jag vad jag har att förlora: mitt hem!
Om jag skötte mig väl i striden förr, vad
hade det att betyda? Vad vågade jag? Vad
kunde jag offra? Stora ord och ingenting annat
än tomhet!
Nu vet jag vad alla små kamrater haft att
förlora — hemmet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
