Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Franska helger och högtidsdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-140
på-]{+på+} en söndag; annars skulle årsdagen firas på närmast
efterföljande söndag. På enhällig önskan av de gamla
krigskamraterna, uttryckt genom deras sammanslutning, beslöt
deputeradekammaren sommaren 1922, innan den åtskildes,
att ändra denna lag därhän, att den 11 november skulle firas
som en laglig fest på vilken veckodag den än infölle.
Därmed har Frankrike fått sin nionde festdag av första klassen
— och därmed en nionde möjlighet till »brygga» med därav
följande långvarigt stillestånd i samhällslivet. Detta är så
mycket mer betänkligt som även den första november,
Allhelgonadagen, är en festdag av första klassen med samma
konsekvenser. Om alltså den första november infaller på
en tisdag, så måste ju den elfte november infalla på en
fredag, och man har inom mindre än fjorton dagars tid fått
två »bryggor».
Det är förklarligt att den arbetsamme fransmannen inför
denna situation frågar sig: ha vi råd till detta?
Skatten på industrin inbringar årligen till statskassan 663
miljoner francs. Räknar man med 300 arbetsdagar om året,
finner man, att varje arbetsdag ger statskassan 2,210,000
francs i skatt. Som denna skatt utgår med 8 procent på
industrins vinst, kan man approximativt fixera industrins
vinst av en arbetsdag till 27,625,000 francs. Att denna siffra
ligger långt under den verkliga är ju uppenbart.
Skatten på handelsomsättningen ger statskassan ungefär
7 miljoner francs pr arbetsdag, vilket motsvarar en
han-delsomsättning på c:a 500 miljoner francs pr arbetsdag.
En festdag tillfogar alltså statskassan en förlust på över
9 miljoner francs och industrin en förlust på över 27
miljoner francs. Produktionen minskar med en
trehundradedel, och handelsomsättningen minskas med en halv miljard
francs. Och vad den kostar arbetarna i minskad arbetslön
kan helt enkelt inte mätas.
I ljuset av dessa siffror, som hämtats ur officiella
uppgifter för år 1922, förstår man, varför många fransmän anse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
