Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Min hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-192-] — Martin.
— Tack! Och vad skulle vår son heta?
— Lars!
— Utmärkt! Det låter stöddigt och rejält! Och våra
döttrar?
— Elisabet och Magdalena.
— Tycker du inte, att det franska Madeleine låter
mjukare och vackrare?
— Nej! Mag-da-lena!
— Till slut en liten politisk och social trosbekännelse?
— Att det bleve fred över allt. Först och främst! Och
sedan — jo! Rättvisa åt alla, även de fattigaste! Det är så
otäckt, att den fattige inte blir åtminstone rättvist bedömd
och behandlad — att man inte kan vara säker på det,
menar jag! Och arbete måste ju alla ha för att kunna för-
tjäna till sitt uppehälle.
— Du blir då aldrig politiker, det hör jag! Men vad vill
du ha att äta och dricka på din födelsedag?
— Först en sån där kall drink, som du gav mig i Paris,
när jag var törstig —
— Vitt franskt vin med citron och socker och mycket
isvatten —?
— Just!
— Där ha vi det gula igen!
— Ja! Och stekt kyckling med sparris — och ett glas
gott, riktigt gott rödvin —
— Hör du, det där låter lovande! Vad få vi till kvällen?
— Det talas inte om!
— Jag ska måla ditt porträtt, lilla mor Signe, kallad
Lagmanskan! Men inte med Moewes oljefärg och inte med
Rubens-penslar på van-Dyckduk i två gånger tre meter —
utan bara med några ord, valda med omsorg. Hurudan
bakgrund vill du ha —?
— En höstdag — lagom sol, inte för strålande — och
luften en smula disig —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
