Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Självporträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLVPORTRÄTT.
Nu tar jag en precis lika stor duk som till min hustrus
porträtt och sätter omkring den en precis likadan, ljust
pärlgrå ramlist, snidad i svensk bondrococo.
Sedan tar jag mina bredaste penslar och sveper upp en
strålande blå vårhimmel, över vilken tågar fram en hel
härskara av lätta strömoln — och under molnen flyger som en
levande, spetsig vinkel i ljust grått ett fågelsträck — en
skara vildgäss, på väg mot norr.
Marken är brunt mossgrå. Några blommande tussilagor
lysa gula. En klunga blåsippor lyfta sig ur myllan under en
hasselbuske, vars tunga, gula blomhängen skimra festligt
i solskenet.
Mitt på duken målar jag upp en smärt, tämligen spänstig
ung man vid närmare femtioårs-åldern — sportbyxor med
långstrumpor — sportmössa i nacken och ett par allvarligt
gråblåa ögon bakom glänsande runda glas —- utan
guldbågar, förstås. Ett gemytligt smålustigt, halvt ironiskt drag
kring munnen, som för övrigt är dold i ett buskigt, gråbrunt
skägg med hängande mustascher av samma salt- och
pepparfärg — och en bred, kraftig näsrot med starkt tecknade,
mörka ögonbryn. Och eftersom min hustru kostade på sig
den lille grå hästen med vagn, så ska jag ha min
automobil, stor, mörkgrå och heltäckt, med blixtrande glas i
rutorna — en sån där som man kan köra jorden runt i. Och det
skulle jag nog göra också — om jag hade råd att kosta på
mig sådant.
Men tills vidare står jag i min trädgård i sällskap med
»Ulva», en kraftig varghundstik, bred över bogen och grå i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
