Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Det svenska slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-204
i-]{+i+} och omkring fästningshuset, verka ännu i sitt obrukbara
tillstånd skrämmande genom den råhet och den hopplösa
dumhet, som präglar dem. Slottet kan inte användas ens
som museum, ty varje kulturföremål skulle verka ängsligt
främmande och bortkommet i den råkalla dagern mellan
de gråa, fuktdrypande stenväggarna. En samling olika
militära redskap, kompletterade med en samling av sådana
tortyrredskap, som av bödelsdrängarne använts under de
olika råhetsperioder, som avlöst varandra i vårt land,
utgöra de första kulturminnen, som finns på det svenska
slottet. —
När man läser de svenska historieböckerna med någon
eftertanke, får man lätt det intrycket, att det svenska
folket under alla tider varit en jämngrå massa — med olika
nyanser av grått, allt efter arten av de utländska
påverkningar, som givit varje inhemsk råhetsperiod sin särprägel.
Vi kunna sålunda tala om den romerska perioden i vår
historia, den danska perioden, de tyska perioderna, de ryska
perioderna, den franska perioden, den engelska
perioden, etc.
Den romerska perioden var kanske rent kulturellt den
bästa. Då hörde Sverige på ett naturligt sätt samman med
kulturlivet i hela den civiliserade världen. Sedan kom den
självgoda lutherska avsöndringen med en andlig isolering,
som kunde brytas endast genom den våldsammaste
anspän-ning av alla krafter — over evne, givetvis! Men det är vårt
folks ovanskliga ära, att det dock gjort denna
kraftansträngning — och bestått den! varigenom det förvärvat rätt att
kräva plats i det allmänna kulturlivet i världen även för
det avlägset liggande, ödsliga och glest befolkade
polarlandet Sverige. Att vi under årtusenden varit ett civiliserat
folk — det ha vi till en början den romersk-katolska
kyrkan att tacka för! Vi ha kunnat fortsätta trots Luther,
emedan den ordning vi lärt från Rom hindrade upplösningens
krafter att tränga allt för djupt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
