Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Det svenska slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-217
makten.-]{+makten.+} Lars Hierta i »Aftonbladet» var en outtröttlig
kämpe för folkfrihetens utveckling.
Ett nytt blodrött eldsken flammade upp därnere i
Frankrike — det var februarirevolutionen, som satte halva Europa
i lågor och som hos oss återspeglades i marsoroligheterna i
Stockholm 1848, då på husknutarna uppslogs
tillkännagivandet: »5,000 medborgare samlas i afton på
Brunkebergs-torg. Leve reform, republik!»
Oroligheterna voro uttryck för en nymornad folkvilja,
ännu fullständigt odisciplinerad och vild, nära nog
omedveten. Det var inte endast Hartmansdorff, närings- och
tullfrihetens oböjlige motståndare, men även Lars Hierta, samma
friheters förkämpe, som fick sina fönster inslagna av
folkhoparna. Missnöjet kvävdes tills vidare. Folket lärde sig
så småningom att använda andra metoder än stenkastning
och mötte senare i tiden upp med samlad och behärskad
energi — vi minnas storstrejken 1909, för att inte tala om
februaridagarna 1914 och författningsrevisionen 1920!
Redan år 1862 kunde den gamla tiden inte längre stå
emot, folkviljan efter den tidens begrepp vann en avgörande
seger. Regeringen framlade den 7 januari 1863 ett förslag
till ny riksdagsordning och till därmed sammanhängande
förändringar i regeringsformen. Det var skrivet av Louis de
Geer. Ståndsförfattningen och självskrivenheten upphävdes,
och tvåkammarsystemet infördes. Förslaget vilade till
följande års riksdag, då det efter stormiga debatter och högt
svallande politiska lidelser antogs av alla fyra stånden —
av adeln, som den gången fick offra mest, med 361 röster
mot 294.
Vid 1867 års riksdag framträdde för första gången den
nya representationen. I andra kammaren dominerade
bönderna; endast ett fåtal av det forna borgareståndet kom
tillbaka, och prästerna voro i det närmaste försvunna ur
politiken. I första kammaren fann man en mängd nya krafter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
