Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungdom och dårskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blind. Vid sådant vänjer man sig snart. Fantasien sliter i
mörkret alla tyglar, och man traskar med barnsligt snabba
steg långt in i alla sagors färgblossande underland. Jag
kan inte minnas, att jag med någon särskild glädje efter
ungefär ett års tid åter såg det ohyggligt smärtsamma ljuset
från verklighetens värld. Det var kallt och färglöst, det stack
och skar som knivar i mina ögon och skrapade som
glödröda sågar i min hjärna. Men jag var botad! Och det tycker
jag numera är trevligt. Mannen, som gjorde detta lilla
underverk, vad då för tiden en ung läkare på en poliklinik långt
uppe på Söder. Han blev sedan professor och Nobelpristagare.
Han är nu död.
Jag fick åter börja skolan. Men framför allt: jag kunde
åter läsa Andersens sagor! Efter dem följde snart nog en
lång rad av Dickens romaner, översatta till svenska: jag
älskade dem nära nog lika mycket som sagorna. Jag kan
inte minnas några andra böcker från min barndom; allt
annat har tydligen förefallit mig lika tråkigt som läxorna.
Först vid brytningsåren kom min tredje stora litterära
upplevelse: Strindberg.
Jag var då så fin, att jag gick i elementarskola, Södra
latin närmare bestämt. Jag tyckte inte alls om det. Livet
utanför skolgården lockade mig oändligt mycket mer.
Skolböckerna föreföllo mig enbart löjliga — och sedan jag slutat
femte klassens vårtermin, sökte jag plats som springpojke i
ett större varumagasin. Där gjorde jag en solvarm pingstafton
mitt första inträde i verklighetens värld. På hösten återvände
jag snällt till skolan igen, förbryllad och skrämd av den
kroppsliga och andliga smuts, allt det mänskliga elände jag
fått del av under den korta sommarens lopp.
Som femtonårig gymnasist återvände jag alltså till skolan
och romantiken. Det var det året jag upptäckte Strindberg
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
