Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattendroppen. En historia om nykterhet och broderskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lätt hade de lovat, för de visste så väl hur det skulle gå till.
Och så hade ju C. S. L. själv skrivit till Chefen och talat
om för Chefen hur Chefen skulle göra för att göra det rätta,
och han hade skrivit och talat om för Chefen, att bland alla,
som kände herrskapet Bergströms var den meningen allmän,
att inga hederliga eller anständiga människor kunde umgås
med dem eller ha den minsta aktning för dem. Och ändå hade
Chefen dömt den ena lika så väl som den andra, och syster
Karlsson sade, att då menar ju Chefen tydligen, att jag är
en lika dålig människa som fru Bergström. Då syns det ju
tydligt, att både Ö. T. och C. S. L. bara hade pratat smörja
och inte kunnat uträtta vad de lovat så säkert, och det ska
vara karlar det, sade hon. Och sedan vill ni, att Bergströms
snoriga jänta, som ska låssas vara marskalk, gubevars, ska
leda mig fram i cenaklet tillsammans med sin söta mor, för
att Överste Templaren skulle varna mig, sade hon. Det blir
ingenting av, sade hon. Kom ihåg, att det blir ingenting av.
Och nu vill jag veta hur ni tänker göra, sade hon, om ni
tänker straffa Bergströmskan eller mig. Endera ska det vara,
och var så god och säg ifrån bara, sade hon.
§ 8. Då sade fru Bergström, att om Ö. T. trodde, att
marskalken skulle leda fram sin egen mor i cenaklet för att
få sitt straff av en sådan där som Ö. T., så bedrog han sig
allt, och det var inte värt att flickan försökte sticka dit
fingrarna och försöka leda sin mor någonstans, inte, och hon
fordrade att Karlssonskan skulle få sitt straff och det genast
och det skulle vara som D. Styrelsen hade dömt för det var
rättvist, för hon kände D. Styrelsens medlemmar och visste,
att det var rättvisa människor, sade hon.
§ 9. Men Ö. T. sade, att Marskalken genast skulle göra
sin plikt, och ville inte marskalken göra sin plikt, så fick
marskalken gå ifrån sin plats och någon annan fick sköta
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
