- Project Runeberg -  Valda verk / 1. Ellen - Vattendroppen - Litterära storverk i västficksformat /
171

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattendroppen. En historia om nykterhet och broderskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vi tiden inne att framträda som en deus ex machina och stilla
det blodiga svärdet.

Vi ha av våra systrar förvandlats till hatets och hämndens
furier? — Här fanns några brödkanter och en skvätt grädde
till övers. Det har hänt förr, det har hänt ofta, och alltid ha
sådana håvor delats av dem som kokat och serverat det goda
och närande kaffet. Så borde kärleksrika händer även nu ha
skiftat dyrgriparna mellan systrarna. Hur många fula ord
och bittra tårar kunde inte då ha sparats? — Ödet ville
annorlunda. Ödet ville krig. Nu är cenaklet som ett härjat land,
ödelagt av svarta fasor, hotat med fullständig undergång.
Alla resa sig mot alla, och fridens duvor ha flytt från den
plats, där fordom hördes endast kärlekens ljuvliga kuttrande.
Med förskräckelse fråga vi oss: hur skall detta sluta? För
tvedräktens skull glömma vi ju vår stora uppgift: att schasa
undan dryckenskapens svarta små dämoner.

I denna svåra nöd har cenaklets ungdom funnit sig manad
att med kraft gripa in i händelsernas gång. Vi vilja nu
framlägga några allvarliga reflexioner, och vi hoppas, att det
glada skämtlynne, som hittills legat som ett solsken över
bröderna och systrarna, inte måtte alltför mycket fördystras av
den kyliga eftertanken.

Här sitta vi år ut och år in en kväll var vecka och döda
tiden, döva känslan av tidens gång. I detta halvmörka, kvava
rum, där lamporna knappast orka lysa mellan det ruttna
golvet, de smutsbruna väggarna och det sotsvarta taket, här
sitta vi, ett tjogtal fattiga människor, och lyssna till de
fattigaste ord och de fattigaste tankar. Det agitatoriska arbete
vi bedriva för nykterhet och broderskap består
huvudsakligast däri, att Marskalken en gång under varje möte öppnar
dörren till förrummet och sedan meddelar, att där finns
ingen kandidat. Denna handling har ju uteslutande rituell

171

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:02:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/1/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free