Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En sådan ung mans utveckling skildras av honom själv i
grälla färger och med barbarisk detaljrikedom i den
fängelse-stinkande lunta, som fångade mitt intresse. I föreliggande
arbete har jag — naturligtvis utan att eftersträva någon
oväsentlig porträttlikhet — sökt rekonstruera det psykologiska
händelseförloppet. Jag har därvid inte nöjt mig med
förbrytarens egna självbetagna utgjutelser, men även i största
utsträckning rådfrågat den moderna kriminalpsykologiska
sakkunskapen. Och själv känner jag tillräckligt skuggornas
folk för att veta, vilka vägar barnet haft att vandra från
utkanten till fängelset — Frasse Karlsson-Gyllenhjelms väg
genom Guds vackra värld. Han är ingen angenäm
bekantskap att göra. Och han kan framför allt inte föras
tillsammans med unga och omdömeslösa människor, endast med
mogna, erfarna män och kvinnor. Men för dem kan dock
hans hesa stämma vara värd en stund att höras — som en
ton ur djupens sorgeskri.
Brottslingens psyke är insvept i samma ödesdramats
dunkel, som vilar över allt mänskligt själsliv, och de onda
makter, mot vilka vi människor ha att kämpa i våra hjärtan,
skola säkerligen alltid förbli oförklarade. Så mycket
nödvändigare är det då, att vi fasthålla vid en vördnadsfull tillit
till andra makter, vilkas verkningar vi förnimma såsom
någonting gott inom oss, fastän vi även inför dessa makter
måste erkänna omöjligheten att någonsin lära känna deras
innersta väsen.
Oktober 1916.
Martin Koch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
