- Project Runeberg -  Valda verk / 4. Guds vackra värld. Del 1 /
32

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

var inte att träffa där. Ett ord om finnar kunde man också
låta falla, helst om man ville ha slagsmålet i gång en
lördagskväll. Det var ett svårt ord att smälta för Bjursj öborna,
som faktiskt hade haft en massa finnar ibland sig för många
hundra år sen, det glömdes inte så lätt.

Hobofolket fick i gengäld heta tattare och tjuvar, rentut
strykare, och det var besvärliga ord, man kunde inte neka
till att de hade sin sanning. Men att kalla Hobos för finnar

— det gick inte! För att stryka av sig den nesan, måste
Bjursj ös antingen slåss eller gå upp till nästa socken i norr,
det var Kungskoga församling: dit hade man på sin tid kört
undan de finska nybyggarna över skogarna. Där kunde man
stå om lördagskvällarna och skrika det försmädliga ordet
finnar över till Kungskogingarna, tills slagsmålet tog fart så
präktigt som helst. Och Kungskogingarna måste gå en hel
mil längre norr ut för att på samma sätt med större rätt få
kalla Hasselbottens pojkar för finnar. Ty dit hade
nybyggarna drivits vidare för många hundra år sen. Gömt är inte
glömt!

Solelden glimmar i fönstren på Lindesby och Rösberga,
när Tomas far därigenom, och några pojkar och flickor vid
grindarna hälsa buttert. Över lagårdstaken skära svalor
på vinande vingar sina sista kretsar för dagen. En doft av
präktig, nygödslad mylla kommer från några stora träden
till höger, och så svänger avtagsvägen åt vänster, rätt in i
gamla Finnskogen.

Backen upp här — och så nästa lilla krök på vägen — där
ser han Börjelstorpet rätt fram, inbäddat i vilda häckar.
Bakom torpet ligger den milsvida Ovissmossen med svart
och sumpig mark under glesa martallar. Mellan mossen till
höger och Finnskogen, bergig och vild, löper vägen fram i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:02:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/4/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free