- Project Runeberg -  Valda verk / 4. Guds vackra värld. Del 1 /
67

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med ordet som prästen förkunnade. Han blev åldrad och
vissen och nästan som ett barn på nytt, alla trodde han
skulle dö, men det gjorde han inte. Och alltjämt förbannade
han sin fru, det var otäckt att höra hur han förstockade sig
just på det stället, där Gud hade sökt honom i hans eget
hjärta.

Efter många år blev det svårt väder med regn och blåst
en höstkväll. Då kom en gammal kvinna till prästgården,
hon gick in i kammaren och bad om härbärge över natten.
Lerig och eländig såg hon ut, och ingen kunde visa henne
bort i sådant väder och väglag om mörka kvällen. Hon fick
stanna.

Prästen sov väl inte något vidare den natten. Orolig och
undersam reste han sig ur sängen tidigt om morgonen. Han
kände en doft där inne i kammaren som i en rosengård. Så
fort ljuset blivit tänt, såg han hur förvandlat allting hade
blivit för hans ögon. Då hade Gud varit där och ordnat med
sina saker. Rosenbuskar växte över hela golvet, och de buro
en obegriplig rikedom av stora, blossande rosor, glittrande
av morgondagg, det var väl alla tårar som lågo där.

Prästen satt i sin säng och såg allt detta. Hans hjärta
kändes stort och lätt, och inga förbannelser funnos längre
i hans minne. Han tog ljuset och gick in till den främmande
kvinnan.

Där låg hon död, så stilla och vacker i sitt ansikte, att
vem som helst kunde förstå hennes saliga frid. Och prästen
kände igen henne sedan den dagen de båda hade blivit
gifta. Det var hans fru, som hade legat där inne och dött
om natten i sitt gamla hem.

Det gråa vattnet breder ut sig i stilla sömn mellan
bergknallar och skogar. Vägen löper sotsvart förbi en samman-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:02:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/4/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free