Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu äro de alla borta, och deras barn äro borta och deras
barn — nya människor ha byggt en ny ugn längre ner vid
ån, den är knappt större än den äldsta, men bälgen dras av
ett vattenhjul! Och örket, som lägges på, är inte bara taget
ur åmunnens slam, där finns malm också, taget ur en grop
i berget, i stenen finns samma svarta glans som i sjöbottens
lera under den röda rosten. Trälar och fredlösa, som här
fått fristad, sköta järnmannens verk, och höga gudars gåva
till människorna är redan tyngd av otaliga förbannelser,
den är klibbig av blod och våt av tårar, människodjuren
ha fått hårda vapen och verktyg att kämpa sig fria från
mörkrets herravälde — skogar röjas, mörkret viker,
människor kämpa om egen makt och egen lust, och högre värden
skapas därav så sakta för alla, utan att de veta det och utan
att de vilja det ens!
Landet kring Hasselsjön har blivit Hasselbottens bergslag.
Runtomkring i backarna brännas gropar i berget —
eldbrasor tändas, stenen spricker av hettan och bändes loss.
Det kan inte bli några djupa gruvor, gropar bara, där
ut-spisningshjon och täckelsemän och löskerkarlar svettas i
smuts och elände.
Trälarna dö, och järnmannen dö. Deras barn dö — och
deras barn — trälar finnas inte längre, endast träldom.
Ugnen vid ån har byggts högre, hjulet som drar blästern
vid vårfloden är större och tyngre. Den kallas hytta nu och
äges av traktens järnmän, som slagit sig tillsammans om
driften. De kunna inte var för sig äga all makten, de måste
dela, så ha de bildat ett slutet skrå för sig själva med egna
myndigheter, egen rätt och egna seder. De vaka över
varandra med stränghet, att inte ordningen ska brytas — och
vända sig gemensamt i självtillräcklighet och vrånghet mot
alla andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
