Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och när Frasse omisstänksamt kom fram, fick han en örfil
så att han drumlade i väggen. Brevbäraren gick vidare,
många gånger vände han sig om och gapskrattade åt pojken.
Den mest kända poliskonstapeln i trakten kallades
Korsnäbben och var onekligen en ful figur att se på. Han kom
släpande en dag med en karl, som bodde i samma hus som
Frasse, karlen var redlöst berusad. Det var ingenting
ovanligt, men det klimpade sig den här gången och blev
besvärligt.
Den berusade karlen gjorde några alltför svåra danssteg,
krängde över och slog i gatan, skrapade sig i ansiktet och
blev en smula blodig under näsan. Frasse kunde inte se annat
än att poliskonstapeln hade givit karlen en förfärlig spark i
huvudet. Hans rättskänsla stod alltid på lur för att upptäcka
något fel hos polisen, nu var det färdigt igen! Men han
behövde inte ingripa, en äldre pojke, Spritan var namnet,
som under de små rövarligornas tid hade blivit vad man
kallade grundprynschad, illa känd hos polisen, stod i
närheten och hängde i en port, han ingrep genast för att skipa
rättvisa:
— Skaru spöa gubben, djävla gris? Va har han gjort, va?
Korsnäbben fick kvickt upp visselpipan och skar i med
en gäll drill. En annan polis kom springande och övertog
den druckne, som låg på gatan. Korsnäbben var redan i
full batalj med Spritan:
— Jaså — du ä fri nu igen — de ä bäst du följer me nu!
Karlar, kvinnor och barnungar samlades från alla håll,
men rättvisan segrade, Spritan föll i gatan under ett
våldsamt tjut och skrän från åskådarna.
Korsnäbben klev upp och ställde sig på sin slagne fiende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
