Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var bara en vanlig dräng som haft tur med lite pengar, så
hade han inte ringaste ekonomiska intresse av att lära upp
nya yrkesmän, hans enda intresse var att få arbetet billigt
gjort, med eller utan fusk, men först och främst billigt.
Under sådana förhållanden fordrades det energi och vilja
hos pojkarna, om de skulle kunna lära sig någonting, och
det var många gånger till och med obekvämt för mästaren,
så att det måste ske trots honom och inte med hans hjälp
eller goda minne. Därför var Frasse, den viljelöse
odug-lingen, tillräckligt användbar och framför allt billig att få
stanna kvar på platsen.
På det hela taget roade honom också detta yrke mer än
de andra han försökt. Det var ett rörligt och omväxlande liv,
än på verkstan, än på stans gator med kärran och andra
pojkar, än på byggen bland alla sorters arbetare — i
synnerhet bland de olika yrkenas hantlangare funnos åtskilliga
som voro grundkanslade hos polisen och hade många
roligheter att berätta — än i privata hem, där reparationer
skulle göras och pigorna skulle förmås att bjuda på kaffe
och annat.
Man arbetade hela veckan så att kropparna värkte och
musklerna knötos hårda, nävarna blevo stora, svullna och
spruckna, de nersmorda arbetskläderna medförde överallt,
var man gick och stod, den förvirrande, hetsande
påminnelsen om arbetet. Kroppen och dess funktioner tog hela
uppmärksamheten i anspråk. Det var fråga om styrka,
uthållighet, arbetskraft — ty det kunde ge några öres
förhöjning i timlönen, om man en skymmande sensommarkväll tog
mod till sig inne hos mästaren på den mörka verkstan och
med rösten så grötmyndigt manlig som möjligt fäste hans
uppmärksamhet på, att man nog kunde göra skäl för mera
nu än de örena man hade i lön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
