- Project Runeberg -  Valda verk / 4. Guds vackra värld. Del 1 /
216

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lik en sköka man någonsin kan begära av en ung man, son
av välbärgade hantverkare i Stockholm, innehavare av en
fin plats i Hamburg och klädd i korta, åtsittande svarta
sidenbyxor och spansk tjurf äktar jacka, sminkad och pudrad
och målad och parfymerad — ett kräldjur på djupaste botten
i människopölen.

Färden gick vidare ut genom världen.

Frasse hade numera ingen användning för det geschäft
han lärt i Humlegården i Stockholm, ty Håkon Mästare låg
inte åt det hållet. Inte av någon sorts motvilja mot styggelsen
i och för sig, nej för all del, han ägnade desslikes ett livligt
intresse, men alltid platoniskt så att säga, sökte gärna och
med en grisaktig njutning att se och höra så mycket som
möjligt därav, men höll sig för egen del alltid på avstånd,
han hade hört att man kunde bli tokig av sådant och han
var mycket rädd om sig själv.

Han var ett tiotal år äldre än Frasse, och det var väl
därför han blev den som först fick nog av detta lösa leverne.
I Hamburg nådde honom ett brev, till resehandlaren Håkon
Halvorsen, fadern var död i Kristiania, ett litet kafé väntade
nu där på arvtagaren. Han gick och funderade på den där
saken några dar, tills han blev riktigt högtidlig till mods av
hemlängtan.

— Nu har ja sett livet, sa han, nu vill ja slå mej till ro.

Och när han väl kommit på den bogen, satte han full fart

in i den känslosamhet, som tillhör sådana fina tankar.

— Ja vet en liten käck jänta därhemma — henne ska ja
gifta mej me — o, om du visste, Frasse, va ja elskar henne!

Det var något alldeles nytt, det hade aldrig märkts förut,
men Frasse var inte den som på något vis brast i den
finkänslighet, som är gentlemannens prydnad, han lät sig i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:02:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/4/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free