- Project Runeberg -  Valda verk / 4. Guds vackra värld. Del 1 /
279

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Frälsningsarmén, som höll till vid Järnberget, blev han
snart färdig med, där var för mycket buller, ett alltför oblygt
skrikande upp till Vår Herre, han gick därifrån liksom han
vänt sig bort från de andra frikyrkoförsamlingarna med
deras andliga högfärd och ursinniga nitälskan, var och en
kring sin egen lilla del av Ordet. Elias och Maria voro inte
så långt borta från sin Gud, att de behövde skrika på honom
eller gräla om vad han sagt eller inte sagt. För bullret i
andras tempel kände de en skygghet, som reste sig ur
djupet av det gamla bondeblodet, och vände sig bort från lösa
seder med en mogen odlings fömämhet. För deras tro
behövdes ingen kyrka och ingen präst. De levde i en frid, som
inte kunde störas av något argsint grubbel, därför att för
dem fanns ingenting att grubbla över, de hade redan den
stora vissheten, och det var dem nog: vi leva alla i Guds
rike, och det riket är inte av denna världen.

Men denna avskildhet från andras församlingsgemenskap
kändes oroande ibland, mest för Elias, som inle kunde lika
lätt som Maria se drömmens overklighet i allt som hände
omkring honom — han såg det också på mycket närmare
håll än hon, mer än någonsin levde nu Maria likt ett barn,
sedan hennes egna små ungar byggt en ny värld av
fantasier mellan henne och den yttre verkligheten. Elias kunde
inte riktigt följa med, han kände att något måste göras
även i yttervärlden, om de inte allesammans skulle kastas
som offer åt den nya tidens gudar. Arbetet blev hårdare
och lönerna blevo mindre, det fanns ingen gräns för allt
vad herrarna fordrade av arbetsfolket.

Så långt hade han kommit, när han första gången på
Delockshyttegården och i Brödraförsamlingens bönhus fick
höra talas om socialismen. Han behövde lång tid för att
klara ut de där sakerna. Hustrun visade närmast ovilja mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:02:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/4/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free