Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Falk hade var sin kvinna, Alexander Cesar Falk, den äldste,
hade Vilhelmina, en gammal kämpastark tattarkvinna, och
med henne två minderåriga barn. Karl Gustav Adolf Oskar
Fredrik Falk hade en ung och mager, rödhårig och argsint
satan, som var dotter till Hundfia, och Hundfia, död det
kära livet, hade varit ett ännu värre as, dotter till
Gruv-hyndan, som i livet kallat gamla urkäringen Maran, Marget
från Velamshyttan, för mamma. Så att det var ett ganska
ansenligt herrskap och rätt mycket hoptrasslat i varandra;
dessutom fanns ju yngste brodern, en sextonåring, Bara
Napoleon, han hette aldrig annat.
Svågern, som ägde Skamlösa, hette Jonasson, och systern,
hans hustru, hette Fredrika, och de hade halvvuxna barn,
som voro otrevliga att ha att göra med. På torpstället
vårdades även och växte Alexander Cesars och Vilhelminas
barn.
Så pass ungefär på en höft var sällskapet blandat, man
kunde aldrig så noga veta, där fanns alltid än den ena, än
den andra besynnerliga figuren på köpet. Nu gick Berg där
och slängde.
En dag steg ett helvetes skrän upp ur den där lilla svartgrå
trashålan på bergsbacken, hästkraken lät sig inte ett
ögonblick bekomma, han stod där stilla och övergiven och
tuggade sorgesamt sitt magra foder.
Sedan det där skränet — det var inte så farligt, det var
bara ett vanligt supkalas — sedan det där skränet pågått
några timmar på förmiddagen, kommo två karlar
utvalsande ur dörrhålan, över den trasiga farstubron och ut på
backen. Där svängde de om med varandra tills den ene blev
liggande på marken.
Bredbent och med den uppfällda kniven ännu i handen
stod den andre bredvid, det var Jonasson. Armarna svängde
20. — Koch, Guds vackra värld. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
