- Project Runeberg -  Valda verk / 4. Guds vackra värld. Del 1 /
342

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utanför polisstationen står en karl och väntar, Grus-Pelle
kallas han, har blivit fri samma dag som Frasse, de ha
knackat många gånger till varandra under den här tiden på
stillot, jäkla hygglig karl för resten! Han gav genast sin
överrock till Frasse, som ingen hade, de följdes åt ut i stan.
Avskedsvarningen hos polisen hade runnit tvärsigenom
dem och försvunnit utan minne, det fanns ingen mening
med sådana ord.

Grus-Pelle skulle ner i hamnen och söka arbete. Han var
en stor och grov karl, tyckte inte illa om att knoga, kunde
till och med gå som gråschas och sätta sten på gatuarbeten
ibland, när det var vackert väder och han fick bra betalt.
Annars var det mest gnissel i hamnen han sökte, det lönade
sig bättre, men var pröjsen dålig där också, så sökte han
sin förtjänst på annat håll och var inte så noga med vad
han gjorde. Det fick naturligtvis inte bli någon vana med
arbetet så att man fastnade i släp, men det var bra att ta
till ibland.

— Ja, heder åt dej i så fall! tyckte Frasse, hederlitt
arbete e ingenting å skämmas för, ja skulle så gärna villa
arbeta som ja lever, men de e bara att gå arbetslös,
ingenstans kan man få någe knog, hur mycke man än springer å
söker! Å ett glas pilsner å en cigarrett ska vi ha oss först
här inne för att vi har vari kamrater på stillot!

En lång stund inne på kaféet fortsatte Frasse i tankarna
att famla efter arbete och blev riktigt rörd själv, när han
tänkte på alla svårigheter som lades i vägen för en man
som ville vara ärlig och bli ordentlig. Stora tårar hängde
i ögonen på honom, när han betalade för pilsnern och stack
en tolvskilling till dricks i näven på gråsuggan.

Han skildes från Grus-Pelle, drev ensam framåt gatan i
samma sorgliga funderingar, då mötte han själve Tjacke!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:02:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/4/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free