Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frasse måste tänka sig om en stund. Happa Tja var hans
skolkamrat — själv var han inte trettio år ännu — äldre
kunde inte Happa Tja vara. Men hon såg ju ut som en
gammal käring — en hemsk tanke kom över honom: Var
han själv lika gammal och slut? Innan livet ännu hade
börjat!
Han gick ifrån Ketty. Men vad hjälpte det? På gatorna
vågade han inte vara, han måste gå hem igen, för att få
tak över huvudet och för att få matpengar. Hon var över
honom som en tiger igen — hon lämnade honom aldrig mer
någon ro varken natt eller dag, han var hjälplös i
mar-grevinnans våld. Inte vågade han smälla till henne heller.
Då skulle hon naturligtvis genast springa till polisen, trodde
han.
Hon kunde hetsa! Hon skulle ha in honom på fängelset,
sa hon, för att han inte skulle kunna gå till andra flickor.
Mitt på gatan kunde hon tvärstanna och skrika på polis —
då sprang han — hon efter — ta fast tjyven — han e en
stortjyv!
Men hon nämnde aldrig hans namn högt! Det hade varit
farligt på allvar — hon lekte ju bara kvinnans vanliga lek!
Och Harry var borta!
Hon slog honom i ansiktet och klöste honom, på gatan
dängde hon honom med paraply och väska, hemma kastade
hon vedträn och vad som helst på honom. De måste flytta
från sitt rum för dessa uppträden och kunde inte bo
annor-stans än på små farliga hotell, tätt under polisens ögon, de
flyttade varje vecka, varje dag — slutligen blev det slut med
hans tålmodighet och feghet, en dag drev han till henne med
flata näven så att hon tumlade omkull på golvet och vände
benen i vädret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
