- Project Runeberg -  Valda verk / 5. Guds vackra värld. Del 2 /
284

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Varför det? Gyllenhjelm ser frisk och stark ut?

— Å ja, inte e de nå fel me mej, inte.

— Nå, då finns ju ingen anledning att tänka så. Jag kan
bara hoppas Gud ger Gyllenhjelm tid att rätt besinna sina
gärningar, innan han blir kallad inför sin evige domare.

— Man kan aldri veta — de finns fångar som dör så
kvickt i fengelset, så man vet inte orde av förrn di e borta.

— Ja, det är sant, Gyllenhjelm, ingen kan veta när hans
stund är inne, man kan inte bättre använda sin väntetid
än att rannsaka sitt hjärta, så att man är beredd när Herren
kallar — ja, det är väl ingenting att skratta åt, Gyllenhjelm!

— Näe då — men inte ska ni lura mej, inte! sade Frasse
med ett grin av hån och triumf.

Prästen insåg, att han aldrig skulle lyckas intränga i den
slutna föreställningsvärld, som var Frasses säregna egendom.

Och det lät sig inte göra att betrakta honom som
sinnessjuk, om man därmed menar någon bestämd defekt. Hans
uppfattning av sig själv och sin omgivning var
uppenbarligen alldeles riktig i den meningen, att den var en logisk
följd av hans egna utgångspunkter och hans egna
erfarenheter under livet, han drog på varje punkt de slutsatser,
som måste förefalla honom själv mest sannolika. Om han
vid det här laget hade varit en man med klart
rättsmedvetande och full insikt om sin egen skuld i jämförelse med
andra människor, då först hade resultatet varit så till vida
oriktigt som det hade varit ologiskt, då först skulle man haft
anledning att betrakta honom som till en viss grad sinnesjuk!

Brottet självt var oåtkomligt för förnuftet. Dess giftiga
färg, dess tunga mörker, dess outhärdliga pina — såsom
prästen känt det fanns det endast til} i prästens eget innersta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:03:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/5/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free