- Project Runeberg -  Valda verk / 5. Guds vackra värld. Del 2 /
291

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han föll ihop som en trasa under denna kamp, vred sig
dag och natt i den svarta elden, som brände hans själ. Det
gick inte att leva på det här viset, det kände han, han kunde
det inte.

Han hade kommit över gränsen i sitt inre mellan orätt
och rätt, på den förbjudna sidan fanns intet liv för honom,
så måste han tillbaka igen. Men den onda viljan viskade:
visst kan man leva så här — inte är det något farligt.

Ja, att äta i rätt tid och arbeta i rätt tid, sova och
promenera efter reglerna — men vad är det för ett liv!

Det var hans ständiga fasa, att när han komme ut, skulle
han inte kunna låta bli att stjäla, nu sedan han blivit en
tjuv. Han klängde sig fast vid fängelseprästens ord — men
de hjälpte honom inte långt. Det var ju ingenting nytt, han
visste ju allt det där om Gud och Jesus förut också, och
då hade det inte hindrat honom.

Nej, in igen i helvetet, ensamma själ! Ensam i elden!
Ingen annan kan hjälpa, själv måste man besegra sin onda
vilja, först sedan kan en annan människa hjälpa.

Då kände han, att det skulle aldrig gå. Han var alldeles
för trött. Han skulle aldrig kunna befria sig från den onda
gärning han hade på sitt samvete. Han måste bli fördömd
i evighet. Bäst att genast dö och gömma sin skam i djupaste
helvetet. Han skulle bara bli en tjuv när han kom ut, öka
sin börda med nya onda gärningar i mängd, nej, nej, det
var en outhärdlig tanke, bäst att genast dö!

Han smög sig till att tvinna ett rep av bitar ur
sängkläderna, en dag hängde han sig, men fångvaktaren såg
honom genom gluggen och tog ner honom igen med ett
faderligt brummande: va fan ä de där för dumheter, låt bli
sånt, Tomasson, de blir de inte bättre av, se till att han
sköter sig ordentligt i stället när han kommer ut!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:03:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/5/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free