Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som möjlitt om de gudomlia — för någe så stort som
fantasin bara kan skapa måste de vara för att man ska kunna
uttala någe så när de gudomlia man känner inom sej. De
blir alla möjliga sorts relioner å världsförklaringar å gudar
— å sen grälar di om de där å tycker att var å en har hitta
på de riktiaste namne för sin gud. Ja håller mej inte te
nån av di där fantasierna egentlien, kristendomen har nog
vari den bästa hittills, förstås, men den uppstog på en tid,
när människorna inte hade nån vetenskap, å därför måste
di försöka förklara me fantasier en massa saker, som sen
har fått en bättre förklaring av vetenskapen, för den ä mer
å lita på när de gäller de jordiska å förgänglia tingen, där
har tron ingenting att göra, å smyger den sej dit ändå å
vill bestämma, så ska man köra bort’en, de ä rejält, var å
en ska hålla sej på sitt håll. Ä tron ska hålla sej till de
oförgänglia, de ä de viktiaste som alla relioner har sagt,
å de gör vi klokast i å hålla fast, för annars blir hela
jorden bara ett enda dårhus. Eller va säjer du, mor?
— Nog vet ja va ja ville säja men ja säjer assint, sa
han som aldri teg. För de blir kallt, å vi ska inte sitta ute
längre nu å prata.
— Jag vet vad mor ville säga! sade Ester. Det står
alltsammans i mors bästa psalm:
Men oss i själva vinterns bygd
vår Fader vill försörja;
vi skole, i hans milda skygd,
än samma nåd förspörja.
Ej nöden oss förfära skall,
ej vinternatten, mörk och kall;
ty Herren vill beskydda
den stilla flitens förrådshus,
och låta uppgå nådens ljus
uti den frommes hydda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
