Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gubbens röst blev hes och han lade tungt sin hand på
den unges skuldra:
— Å ändå gå sin väg rakt fram till de man vet ä rätt
— de måste han lära sej, Sven — för de måste alla
män-nisker lära sej innan man kan säj — att man har hamrat ut
sin själ tills den har fått sin rätta form!
Sven böjde vördnadsfullt sitt huvud:
— Gud hjälpe mig att bli en sådan man som ni!
Och smeden svarade avvärjande:
— Så han talar — de finns samma ord till honom som
till mej — de ä sagt till alla människer — å de ä ordet om
de rätta — som vi har att kämpa för i världen, mot allt
orätt å förgänglitt. De ä gudomsordet om de oförgänglia i
världen — som vi ska sträva efter så gott vi kan — å resa
som ett vapen å en sköld mot de onda. Han vet väl va de
ä för ett ord?
— Det kan nog sägas på många sätt.
— Kanske de. De vet den bättre, som ä lärdare än ja.
Men ja känner bara ett enda. Ä finns de inte samma mening
i hans lära, så duger den inte. Allt vad I viljen människorna
skola göra Eder, det gören I ock dem!
— Det kan sägas på många sätt — men aldrig bättre!
svarade den unge.
Och så var han äntligen inne på den fasta väg, som söker
sig fram genom skuggor och sol till tindrande snöfjäll i
fjärran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
