Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppropet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
planen och tände en cigarrett, han hoppades att någon
lärare skulle se honom, för någon glädje skall man
vät för katten ha! — Han gick ut genom skolgrinden
och lämnade bakom sig hela sin barndom med glada
kamrater, läxor, bittra stunder med anmärkningar,
kollegieprickningar och underbetyg — härliga stunder
med små tillkämpade framgångar, premier och beröm
av lärarna. — Ja, lärarna! Tänk alla historier om dem,
de stränga, de kitsliga, de elaka, de hyggliga. Nej,
Mauritz tänkte inte alls på det, där han gick. Han
tänkte på det, som komma skulle. Han tänkte på en
snuskig målarverkstad, som väntade honom, och han
tyckte, att nu skulle han krypa rätt ner i svarta jorden
— skulle han någonsin kunna komma upp igen, upp
till solen, ljuset och den fria, blåa himlen? Åjo, kanske
— men utan studentmössa. Mauritz, kom ihåg det, den
drömmen har du själv dödat i dag!
Ja, det mindes han nog. Det satt två stora tårar i
gossens ögon, men han märkte det knappast själv, han
tänkte på kärran med stegarna, färgpytsarna och
plankorna; så ung var han. Men när han kände, att han
grät, stampade han förbittrat i gatan, svor över sig
och kallade sig kräk — och den kvällen straffade han
sig själv för sin yngliga svaghet genom att arbeta över
tills natten kom och det blev mörkt. Då fanns inte
längre det allra minsta liv kvar i hans första stora,
vackra levnadsdröm, studentdrömmen. Han var bliven
en verklig, hårdhänt arbetsman — utan segertecken!
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
