Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romantik och verklighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huronen var klok och teg — och det var nog bäst
för honom, det! Och där stod Mauritz, och det lilla
rummet var alldeles tomt för övrigt. Och där var
dörren!
Kom an, gossar! sade greven — och med ett enda
språng stod han ute i trädgården!
Och vilken trädgård! Sovande försommarblommor
i kyligt dunkel där nere i jordens mörker och vita
drivor av äppelblom tätt över huvudet, päronblom och
körsbärsblom — och bakom några vitstammiga
björkar gick vindens tunga orgelbrus genom den stora,
svarta skogen av tall och gran.
Då såg Mauritz, att han var naken!
Det vill säga — naken — ja, kläder hade han
förstås, så klart, men han hade ju inga vapen!
Kan man tänka sig d’Artagnan utan värja?
Kan man tänka sig Falköga utan bössa?
Fan anamma! sade Mauritz alldeles högt, och så
vände han helt om.
Ty han mindes, att inne i kammaren hängde på
väggen ett jaktgevär.
— Mauritz! Hallå — Murre!
Han tittade upp.
Jo då! Där stodo Ida och Inga i vita klänningar.
Och ett stycke bortom syrenhäcken såg han en hel
liten svindlande sky av vitare än vitt — där fanns nog
Karin!
Inte för att Karin var något särskilt. Inte! men
häromdagen hade hon sagt, att nutidens unga män
13. — K o c h, Mauritz.
X
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
