Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jättkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och inte statskyrkan och allra minst den här
församlingen.
Han stod ett trappsteg nedanför fattighuset, skulle
man kunna säga. Han fanns inte på debetsedeln och
inte på naturaförsörjningen med mjölk och bröd och
sånt, som bönderna i given ordning körde omkring
med till fattigstugorna. Han fanns alltså inte, i varje
fall besvärade han ingen. Han bara bodde där i
Jätt-kyrka på berget.
Stack han någon gång upp sin breda nos över
skogstopparna, då såg han djupt under sig en vik av
Mälaren. I den där viken hade en gång hans fartyg legat,
men nu hade den båten för länge sedan sjunkit ner i
bottendyn, och vem har råd att gräva efter alla gamla
sjunkna vikingaskepp, som ligga dränkta lite varstans
i polarna?
Han skulle ha en viss förmåga att trolla, den där
jätten. Visa syner för folk, så att man trodde det var
sant — och sånt där.
Men det var nog bara som folk hade fått för sig.
Och för resten är det lika bra att tala om något annat.
Fast man kan ju förstås titta lite på det där i alla
fall, tänkte Mauritz. Eller vad säger du?
Han stod på det hopvältrade stenrös, som en gång
varit vikingaborgens mur. Bredvid honom stod en
ung flicka i den ljuvliga adertonårsåldern, då brösten
börjat ta form och ögonen se mot framtiden med en
undran, som rymmer både en skygg skrämsel och en
ljuvlig förväntan. Hon stod tyst en stund. Sedan sade
hon betänksamt:
200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
