Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i skogen» m. fl.) Hvem har skildrat detta förut?
Ytfördelningen i en nästan textil uppfattning,
formationerna äro för denna målare det
väsentliga. Hans kolorit behärskas här af en stark
rödbrun ton. En annan tafla med vanlig
horisont och där färgstämningen kommer mer till
sin rätt är en skogsinteriör, kallad »Kvällssol,
lugnt vatten, höst» — en ståtlig höstsymfoni i
varma, hektiska färger.
Af Ellen Trotzigs elfva taflor tilltalas jag mest
af hennes landskap: »Lahöjden» och trenne
motiv med backpartier, i hvilka landskapets
plastik med mycket enkla medel, men dock
suggestivt, har tolkats.
Fritz Kärfve är den tredje salens behärskare,
ehuru där nog flere andra trängas om utrymmet.
De silfverblonda toner, som utmärka Sundets
stränder kring Malmö — därifrån hämtar han
helst sina motiv — har han på ett förträffligt
sätt lyckats fånga. En frisk befriande känsla
strömmar ur dessa haf- och slättlandskap emot
oss. Andra sidor af sin konst visar Kärfve i
ett par duktiga studier af naket, såsom »Morgon»
och »Slutad seance». Den sistnämnda lider dock
af ett perspektiviskt fel. Den nakna
kvinnofiguren står ej fullt illusorisk i rummet.
Bland de många öfriga taflorna vill jag här
blott nämna Endiso Bergströms förträffliga
rums-interiör, Ingeborg Åkermans och Agnes IVisslanders
rutinerade landskapstolkningar.
De utställda skulpturalstren förtjäna, äfven de,
att uppmärksammas. Det bästa plastiska arbetet
är otvifvelaktigt en mindre marmorgrupp af en
ung f. n. i Paris bosatt Malmökonstnär, Anders
Jönsson. »Kyssen» kallar han den. En
utomordentlig spänstighet, en koncentrerad lefvande
kraft utmärker verkligen de båda
sammanslingrade figurerna.
För första gången på en lagets utställning
exponerar Johannes Collin, som i fjor med sin
af svårmod och antik stämning mättade
»Bildhuggaren» på den internationella
konstutställningen i Miinchen väckte en så berättigad
uppmärksamhet. Denne träffar man visserligen ej
här, men däremot d. s. »Vetenskapsmannen»,
som skall vara ett slags motsvarighet, men blott
synes mig vara en reflex af den förre. Ett par
små kvinnliga porträttbyststudier äro af en viss
vemodig charm. Den för en grafvård afsedda
porträttreliefen visar hvad Collin förmår i illusorisk
förkortning och lefvande behandling af
ansiktsytor. Skada blott, att vi så sällan få se några
prof på denne plastikers obestridliga förmåga.
Henry Nilssons michelangelska porträtthufvud
verkar något tomt och braskande. Lif och
karaktär prägla däremot hans små statyetter.
Nämner jag så till sist Edvard Trulssons »Våren»
och »Fiskarpojken», två verkligt goda realistiska
statyer, torde jag fäst uppmärksamhet på de
bättre saker Malmö-utställningen har att bjuda.
Att finna så pass värdefull skulptur som här,
är särskildt glädjande med tanke på, huru
ytterligt sällsynta bildhuggarbegåfningar äro bland
vårt lands talrika konstnärer.
UTSTÄLLNINGEN AF ÄLDRE
KYRKLIG KONST I STRÄNGNÄS 1910.
Ett samfund för dess befrämjande bildadl.
DENNA utställning, som synes blifva ovanligt
vidt-omfattande och intressant, kommer att öppnas den 20
juni. För att kunna realiseras i den omfattande skala,
som det rika förrådet af gammal konst i Strängnäs
stift gör möjligt, har ett samfund bildats. För
årsaf-giften, 5 kr., erhålles första året 2 seriekort till
utställningen, som eljest kosta 5 kr. per styck; andra
året erhålles en rikt illustrerad redogörelse för
utställningen, i bokhandeln betingande ett pris af minst 10
kronor. Redaktionen af Konst och Konstnärer, som
mottager anmälan om inträde i densamma, uppmanar
hvarje för svensk konst intresserad att genom
medlemskap i samfundet bidraga till ett godt resultat.
BILDEN på omslaget till detta häfte, porträttet af den
19-årige sköne Lord Philip Wharton är ett af de första från
van Dycks tredje engelska vistelse. Han ditkallades af kung
KarlI,öfverhopades mednådevedermälen,blef
denallena-rådande härskaren i porträttkonsten, hvars inflytande
ännu i dag lämnat märken i den engelska smaken. I
Philip Wharton fann han en modell som sällsynt väl
öfverensstämde med hans aristokratiska förfinade konst,
som här också visar, att den förmådde intränga i ett
ansiktes själsliga innehåll. (Konstnären f. 1599,1-1641.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
