Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt af de gamla konstföremålen återkomma till
sina kyrkor för att där blifva ferment i den
förvandlingsprocess, hvarpå vi hoppas, och hvars
begynnelse t. o. m. redan svagt låter sig skönjas.
2. EN KONSTUTSTÄLLNING — ICKE ETT
KURIOSITETSKABINETT.
Af Johnny Roosval.
Ett ändamål med denna utställning är, som
ofvan redan sagdt, att
visa, hvilket stort
förråd af konst, som ett
enda svenskt stift äger
i sina landskyrkor.
Några stadskyrkor
haf-va visserligen bidragit,
men endast med
föremål af samma art som
landsbygdens. 1 regel
äro städernas
helgedomar försedda med
inredning af så mycket
svårtransportablare art
än småkyrkorna, att
de redan af denna
orsak föllo ur räkningen
vid utställningens
plan-läggning.
Det är dock långt
ifrån hela förrådet af
märkligare konstverk i
Strängnäs stifts
landsdel, som exponeras,
utan endast
representanter för detsamma.
Utställningens
material utgör alltså ett
tvärsnitt genom stiftets
konst, och dess
anord-nare ha sökt att
ordna det hela, så att en
besökare skall märka:
detta är icke
uteslutande en samling
kuriösa, historiskt
intressanta föremål, utan — lika väl som hvilken
modern tafvelexposition som hälst — en
konstutställning.
Vi behöfva icke se oss mycket om för att
förstå det berättigade i att ställa denna uppgift
— bland de många, som kunnat komma och
hafva kommit till beaktande — bland de främsta.
Den allmänna meningen är praktiskt taget ännu
den, att kyrkornas antikviteter äro värdelösa
ting. Ofta ha utställningsbesökande fällt detta
omdöme: »det är besynnerligt, att utställningen
kan vara vacker, då det ändå bara är sådant
där gammalt skräp, som hänger här». Men icke
nog med detta: t. o. m. de kyrkliga antikvite-
ternas vänner, ja i ett par fall deras vårdare
taga sina skyddslingar i försvar och förvar icke
för deras skönhets skull utan uteslutande af
historiska skäl eller i några fall af pietetsskäl.
Nu är det visserligen sannt, att månget
kyrkligt bildverk jämfördt med en modern
akademielevs skolstudier består af idel brottsligheter
emot proportionens, anatomiens och
perspektivets lagar. Det är, så märkvärdigt det än låter,
denna filiströsa synpunkt, som oftast bestämmer
hur domen skall falla
öfver ett gammalt
trähelgons konstnärliga
värde. Eller ock
hänger man upp sig på
det fragmentariska
tillstånd, hvari vanvården
försatt de gamla
dyrbarheterna. Icke ens
den klassiskt bildade
prästmannen anser sig
kunna pryda sin kyrka
— nej icke ens sin
sakristia med en
hufvud-lös eller armlös staty.
Och dock har
säkert samme man icke
det ringaste att
invända mot den vördnad,
som visas den klassiska
antikens lemmalytta
spillror. Han kan gå
beundrande, ja
eventuellt fylld af homeriska
reminiscenser ibland
Nationalmusei
klassiska gipser och
marmorverk, men betänker
icke, att hans egen
socken skulle kunna
besitta ett litet
antikmuseum, som borde stå
hans intresse så många
gånger närmare som
det är mil härifrån och
till Medelhafvet.
Om ett konstverk icke behöfver hafva armar
och ben och icke vara gjordt efter vår tids
akademiska regler, hvad är det då? Den ofta
upprepade frågan får icke fresta oss till någon
diskussion utanför utställningens dörr. Blott ett
förslag till svar: Ett ärligt, starkt och
själfmed-vetet uttryck för det som ligger en människa
på hjärtat, nedlagdt i måleriets, bildhuggeriets
eller arkitekturens material, antingen den
människan sitter inne med det råbarkade svenska
noo-talets eller det tekniskt genomutbildade
italienska 1500-talets medel eller några andra
medel — detta är kort och ofullständigt en
definition af konst.
PARTI AF UTSTÄLLNINGENS HUFVUDAFDELNING. TILL VÄNSTER
EN DEL AF DET HERALDISKA KORET, TILL HÖGER ETT
MARIA-SKÅP UR 14OO-TALSKORET, UNDER KRUCIFIXEN EN RELIKKISTA
AF STEN FRÅN HÄRADS KYRKA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
