Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOOS VAN CRAESBECK.
den nyaste visan, »tryckt i år». Af de
välmående herrarna skall en vara konstnären själt, en
annan hans lärare Adrian Brouwer.
Klaas Molenaer, en broder till den mera
bekante Jan Mimse Molenaer, var i den Husska
samlingen företrädd af ett litet dansgille, som torde
få räknas bland mästarens älskvärdaste verk.
Bilden är hållen i en varm guldton, som på ett
förträffligt sätt suggererar intrycket af den
sol-mättade atmosfären, som tynger på bönderna
där de dansa, svettas och dricka. Den stora
bilden af Jan Molenaer, som framställer ett gille
i en bondstuga, är betydligt underlägsen denna
utsökta exteriörskildring, ehuru äfven den måste
räknas bland sin mästares mest representativa
dukar. Den infördes till Sverige på 1700-talet
af holländaren Groen; hängde länge på Vällinge,
såldes sedan till general Silfverstolpe och från
honom till kapten Berg.
Af stilleben innehöll den Husska samlingen
bl. a. en signerad tafla af Frans Ijkens —
en stor blomsterkrans kring en liten pietä —
samt ett litet fruktstycke, som tillskrefs IVillem
Kalf, ehuru dess mjuka ton och utförande mera
erinra om Pieter Claesz. Ytterligare kunde
uppräknas landskap af Salomon Ruisdael, Willem Kool,
Simon van der Does, Jacob van Ulft, Jacob de Wet,
Hughtenburg m. fl.; hvilka, utan att vara några
första rangens konstverk, dock förläna samlingen
ett mångsidigare konsthistoriskt intresse. De
värderas i allmänhet icke heller högre än 400 ä
500 kr. stycket, under det att en kopia efter
Greuze »Bibelläsning» åsattes det oerhörda värdet
af 7,500 kr. Kopian gällde naturligtvis såsom
original och har också fått bibehålla denna
värdighet ända till våra dagar, trots att dess hårda färg
icke har stor likhet med Greuzes måleriska
sfumato. Till yttermera visso bär den äfven på
frånsidan den svenske målaren Hojfmans namn
och synes sålunda vara utförd af denne föga
kände 1700-talskonstnär. Den har då åtminstone
ett speciellt intresse för den svenska
konsthistorien.
Några ord måste ytterligare tilläggas om de
nederländska taflor, som icke härstamma från
den Husska samlingen. I främsta rummet vill
jag då framhålla Abraham van Beijerens
magnifika stora stilleben, signerad af mästaren och
äfven innehållande hans porträtt såsom
spegelbild i silfverkannan. Bilden är som vanligt
arrangerad med silfverkärl och fajansfat,
innehållande saftiga frukter, ställda på ett bord med
persisk duk i varma röda toner. Den glöder
af djup färgmust, trots att den lidit något genom
ovarsam behandling i gamla dagar. Det är ett
verk af en af alla tiders största stillebenmålare.
- Stelare och kyligare, men ingalunda mindre
naturtroget är fruktstycket af den sällsynte
mästaren Jan Mortel, som för öfrigt bör känna väl
till sina äpplen och blommor, eftersom han
studerat botanik i Leiden och varit »pictor horti
academici».
Bland genrebilderna är det isynnerhet en
ABRAHAM VAN BEIJEREN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
