Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyligen sysselsatt med några anteckningar
rörande den holländska konstnärsfamiljen Mytens,
af hvilken en medlem ju i vårt land spelat en
framstående roll, var jag, bläddrande i
Wurz-bachs förträffliga lexikon, nära att alldeles hoppa
öfver namnet Aert Mytens, såsom varande utan
något som hälst intresse för Sverige, då en
blick på hans biografi upplyste mig om att denne
omkring 1540, troligen i Bryssel, födde, samtidigt
med Caravaggio i Neapel verksamme artist, vid
sin död 1602 efterlämnade en stor målning,
»Törnekröningen». Jag skyndade att uppsöka
källan för Wurzbachs uppgift, Carel von
Man-ders 1604 utgifna Het Schilderboeck, och där fann
jag följande:
Aert eller Arnold Mytens, i Italien kallad
Rinaldo Maytens, utvandrade tidigt till Neapel
och tillbragte där större delen af sitt lif, trots
sin utländska börd där högt uppskattad och
ofta anlitad såsom kyrklig målare.* Han utför-
Ffxrent e 1 uGu S nioiiiunen.ta in-aentia fxcrts
Hmol/e.It a,Ux- , jux re.cre-i.uit amtn oj,
^ * ’–’ - ,
Orruu ItaUam.’vriniuni te ornarerat illa..
Te Ji cLczm. lau-jfutc Itafa lerr-o. cofit .
,c_y
AERT MYTENS. EFTER ETT KOPI*ARSTICK AF II. IIONDIUS.
* Härom vittnar den, låt vara något panegyriska
underskriften under hans här återgifna, ur Carel van Man-
de altartaflor i särdeles stort format och »i ett
från flamländarnas manér väsentligt afvikande
målningssätt», hvarmed väl menas att han, till
skillnad från de nederländska »romanisterna»
eller »manieristerna», hvilka, så att säga,
tveksamt stodo med ena foten inom den italienska
skolan och den andra inom den nederländska,
helt uppgick i den italienska skolan — att han
tillhörde den i Neapel blomstrande naturalistiska
skolan och arbetade under inflytande af
Cara-vaggio, kan man taga för gifvet.
När Mytens kort före sin död flyttade från
Neapel till Abruzzo och Aquila, medförde han
en stor ofullbordad målning, »Törnekröningen»,
som han i Rom fullbordade. Den var
framställd i »nattlig belysning» och »storartadt
målad». Den fanns 1604, två år efter Mytens’
död, hos hans måg, målaren B. van Someren
i Amsterdam, där Van Mander helt visst såg
den. Sedan dess är den emellertid försvunnen
och omtalas icke vidare i konstlitteraturen, annat
än i citat efter Van Mander.
Jag tillåter mig nu på grund af ofvanstående
hemställa, om icke Aert Mytens, som ju faktiskt
i Italien målat en stor »Törnekröning», mer än
någon annan kan göra anspråk på att vara
förevarande taflas upphofsman. Dukens väldiga
dimensioner, det storstiliga sätt hvarpå
målningen (särskildt förgrundsfigurerna) är utförd, den
»nattliga belysningen», taflans
Caravaggio-neder-ländska karaktär, den händelsen, att Mytens’
tafla icke var målad för någon italiensk kyrka
utan efter hans död fördes till Holland och
slutligen det faktum att den sedan 1604 varit
spårlöst försvunnen — utgöra icke alla dessa
omständigheter lika många skäl för det antagandet att
den i Åkers kyrka sedan Axel Oxenstiernas
tid hängande, nu i Nationalmuseum förvarade
målningen är identisk med Aert Mytens’
förkomna verk? Och är det månne en blott
tillfällighet att den turbanklädde österländingen,
öfversteprästen, har alldeles samma anletsdrag,
som man skådar på Mytens’ porträtt?
Jag lämnar därhän huru taflan kommit till
Aker. Men förbindelserna mellan Amsterdam
och Sverige voro ju i medlet af 1600-talet
mycket lifliga, och det är bekant att de svenska
residenterna Pieter Spiering Silvercrona och
Harald Apelbom gärna stodo till tjänst, när
drottning Kristina, eller någon magnat, såsom t. ex.
Karl Gustaf Wrangel, därifrån önskade förvärfva
ett eller annat konstverk af rang.
Olof Granberg.
ders bok hämtade bild, hvilken underskrift, fritt tolkad,
lyder: På Italiens helgade murar hänga, tack vare dig,
Arnold, väldiga konstverk, som lifva sinnena. Du
smyckar Italien, som först smyckade dig. Prisande dig, ärar
Italien Belgien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
