Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLJEMÅLNING AF GIOVANNI CARIANI.
OLJEMÅLNING AF OKÄND NEDERLÄNDSK KONSTNÄR.
på förslag af prof. Sirén, nu med rätta omdöpts
till Giovanni Cariani, är ett nobelt, i färgen fint
stämdt konstverk, »Susanna och gubbarna» är
visserligen icke häller, såsom man förr trodde,
af Tiziano, utan helt visst ett -— koloristiskt
mycket vackert — arbete:af en okänd,
nederländsk, i Italien utbildad konstnär, Rocco
Marco-nis »Grafläggning» har härjats af tidens tand,
men är likväl ett obestridligt äkta verk från den
italienska renässansens dagar och Paolo Veroneses
»Kristus frambäres i templet» är icke af
odisputabel äkthet, men ger i alla händelser en refiex
af det venezianska måleriets storhetstid. Pietro
da Cortonas porträtt af Erik Dahlberg och hans
discipel Cronstjerna äro konstverk af rang,
Rubens’ »Mansporträtt» ett ungdomsarbete som
lidit mycket, men som, renoveradt, kanske skall
uppstå i föryngrad gestalt, Jeronimus Janssens’
»Hoffest» täflar med hans duk i Louvre, Jan
van Goyens »Flodlandskap» har blekts af åren,
men är typiskt för mästaren, /. von Sandrart
företrädes af ett godt konterfej af den
holländske skalden Coster och under Ph. de Ghampaignes
namn går ett synnerligt vackert »Mansporträtt»...
Bland de talrika svenska konstverken äro främst
att anteckna B. Fogelbergs marmorbild
»Merku-rius», C. Fr. v. Bredas porträtt af exc. grefve
G. Trolle-Bonde, C. G. Pilos »Kain och Abel»,
Vingåkers-bilder af G. Sandberg och IV.
Wallan-der, landskap af Elias Martin, C. J. Fahlcrantz,
Marcus Larson, o. s. v. — sålunda, trots allt,
en svensk konstsamling af betydenhet.
Olof Granberg.
Några reflexioner om
SVENSK KONST.
AF LUDVIG NORDSTRÖM.
§ i.
Sedan några år ha vi sett en ny generation
af målare uppstå med ideal, som väckt rätt stor
förbittring bland många af de äldre. Hvad den
åskådande allmänheten beträffar, har den på det
hela stannat vid en, stundom småleende, undran;
och ännu har man icke sett några tydliga
vittnesbörd om hvad denna nya konst kan komma
att en dag lämna af bestående betydelse.
Den som skrifver dessa rader har med ett
rätt stort intresse följt frågans utveckling och
därigenom kommit att, liksom ofrivilligt, för sig
själf göra en del reflexioner, hvilka han härmed,
delvis på uppmaning af tidskriftens redaktör,
utan anspråk vågar framlägga, i den tanke, att
de kanske kunna, om inte annat, ge uppslag
till andra funderingar af dem, som frågan
närmare angår.
§ 2.
Först och främst vill han då rikta
uppmärksamheten på ett uttalande, som van Gogh gör
i ett af sina bref (jfr. van Goghs Briefe, Bruno
Cassirers förlag, Berlin). På sid. 58 i citerade
bok säger denne: »Det syns mig allt mer och
mer tydligt, att, om måleriet skall uppnå samma
strålande höjd, som uppnåtts af de grekiska
bildhuggarna, de tyska musikerna och de franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
