Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra sidan förhållandet mellan Flandern och
Holland på 1600-talet. I Flandern ett storfigurigt
historiemåleri, redan som program
rekommende-radt till kännaren genom sin anslutning till tidens
berömdaste romanska målareskola, den italienska.
I Holland ett innerligt studium af det egna
landskapets färger och former, molnen på
himmelen och atmosfärens förtoningar. Jämförelsen
kan ju icke drifvas in i alla enskildheter, men
nog har Karlaplanen både sina Jordaens och
Snyders, och man erfar i akademisalarna, att
Sveriges jord, mark och luft funnit lika trofasta
tolkare som en gång Holland. Den svenske
moderne Rubens och hans motsvarighet i andra
lägret Rembrandt äro visserligen ännu osedda,
men förutsättningarna finnas, och en vacker dag
komma kanske dessa traditionernas arftagare
och uppfyllare. Men endast på detta villkor:
att de unga konstnärerna och allmänheten icke
tro, som man så ofta ser tendensen luta mot,
att konsten är skyldig att följa dagens
Parisermod. Eller att modern konsts värde noteras
som hvete och kaffe efter den kontinentala
konsthandelns och kritikens bestämmelse. Den
mest sega konservatism är lika viktig som den
mest emanciperade oafhängighet, en inbiten
svenskhet är lika kärkommen för konstens genius
som den mest lättfotade internationalism.
*
Det är konsthistorikerns skyldighet — jämte
den i vanlig mening historiska forskningen —
att vara konstens förkunnare, dess predikant
och utläggare, så att säga. Likaväl som
reli-gionsurkunderna i alla tider haft behof af
uppläsare och utläggare, likaväl kan konsten
betraktas som en text, svår för lekmannen, men
styrkande och läskande, sedan han fått den sig
förmedlad. Detta gäller alla, men i synnerhet
de äldsta och de allra yngsta skikten i konsten,
som arbeta med termer och vändningar, som
äro okända för flertalet. Men det gäller också
ofta konst, som till en viss endast ytlig grad
begripits, t. ex. det naturalistiska landskapet.
Det är min öfvertygelse, att allt som i Sverige
gjorts på det området först efter generationer
kan genomträngas in till sitt innersta värde. Detta
hänger ihop med svårigheter, som förkunnarena
erfara, då de skola predika öfver de nämnda
texterna. Hvar finns systemet för denna
förklaring? Figurmålarens kommentator finner
anknytningar i utlandets kritik eller konsthistoria,
vapnen äro redan smidda för honom. T. o. m.
det årsgamla barnet i figurkonstens senaste
ex-perimentala utveckling har från födseln såsom
sin tvillingbroder funnit sin förkunnare — om
icke rent af det varit kritikern, åtminstone
teoretikern, som aflat detta så ovanligt högljudt
skriande barn med de sig stundom röjande
intressanta gryen. Det svenska intima
landskapet är en mera enastående svensk produkt med
få anknytningar. Ja, så originell och rik, att
det f. n. är en alltför svår uppgift att rätt
kunna förklara denna konst och ställa den på
sin rätta plats. Det måste ligga ett
studiearbete bakom ett sådant företag, som ingen
må hålla för mindre kräfvande än förstudierna
till hvilken stor konsthistorisk uppgift som hälst.
Underbart och sorgligt nog har denna uppgift
ännu icke tagits om hand. Men jag har kanske
misstagit mig? Det finns kanske någon svensk
kritiker, som i ensamt, hemligt arbete genom
tekniska och historiska studier utbildat sig för
detta syfte? Många skulle med begärlighet
lyssna till honom.
Jag behöfver
knappast säga, att
undertecknad själf är
innesluten i denna
allmänna okunnighet
och att han därför
med stor tvekan,
men drifven af
beundran för det
allvarliga utforskandet
af svensk naturs
skönhet, hvilkas
dokument här till en
del utställas, gör
ett försök till
kom-mentariserande.
Framtiden får
korri-gera.
Vår
landskaps-konst går som all
dylik ut från
vedut-skildringen. Koppar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:04:27 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kok/1912/0102.html
