Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMAN OSSLUND. OKTOBERDAG VID PORJUS. OLJEMÅLNING.
anordningens schema är i princip annorledes.
Ofta på följande sätt: en kraftig ramp af granit
— där bakom glider landskapet förbi som en
rörlig fonddekoration, gärna med något sneda
hufvudlinjer. Ingen ornamental anordning
efter-sträfvad, allt som kunde misstänkas vara
artificiellt är afsvuret. Bakom den tjocka ramen
och den ännu mäktigare förgrundsvallen skall
ett lefvande landskap bo, såsom i naturen, där
jag kan flytta blicken från höjd till höjd, från
sänka till sänka.
Träden växa ur terrängen, de stå icke som
ett mönster på ytan, hälst är blicken vald så
att vi se de hufvudsakliga personerna i andra
planet. Personerna, ty han målar träden med
individuellt tycke som porträtt. Icke i första
planet, som inbjuder till en närseende dekorativ
japanism, icke i bortre plan som skulle ersätta
individerna med massor, utan just på lagom
porträttdistans.
Den dekorativt betonade anordningen, vanlig
redan på midten af 90-talet hos många, har
emellanåt, parentetiskt, visat sig hos Kallstenius,
t. ex. i »Liljor och aftonluft», som har en nästan
kyrklig stämning. Från de sista åren ser jag
iakttagelser af fina, på duken sällsynta
färgharmonier. — I moll: violer mot brungrå
fjol-årsgrönt och vissna blad — i dur: röda
granitblock, stålblått vatten.
Charlotte Wahlström och Esther Kjerner höra
till Kallstenius grupp. Också Genberg. Han
är ofta snömålare. Liksom hos Kallstenius är icke
linjen förhärskande utan valörintresset. Men
dessutom en viss lust att framhäfva den fylliga,
lugna formen i landskapsformationerna, som
bidrar till intrycket af det sofvande svenska
landskapet. Ofta har han ett motiv som är
som en tämd form af 60- och 70-talets nedåt
forssande bäck. Här rinner i krökar en stilla
å, af Genberg älskad för dess skiftande färger,
som framhäfves af snöns hvithet på åstränderna.
Samma motiv älskas af många, mest för den
känsliga kroklinje som de förkortade stränderna
teckna.
Det hänger samman med den kända tendensen
med det dekorativa. Icke endast den
vetenskapliga valöriakttagelsen ersättes af ett lämpligt
urval väl klingande färger och teckningen
tenderar med det dekorativa: massan af iakttagna
konturer ersättes af några få från de andra
separerade, till sitt väsen förtydligade linjer.
Urvalet sker efter ornamentala synpunkter.
Träden bli gallerverk, floden en bård o. s. v.
Ofta skimrar sambandet med textila ideal fram.
Så i synnerhet hos Carlberg, mindre hos
Holmquist. Till samma grupp hör Lindquist. Det af
dekorativa linjer betonade landskapet är
dessutom företrädt af Hesselbom, men med högre
koturn under afsikterna.
Genbergs fylliga landskapsplastik nämndes.
Mera utpräglad plastiker är Carl Johansson. Många
beröringspunkter med den förra, men också
tydliga väsenskillnader. Carl Johanssons pänsel
är icke mjuk, huns touche ge intryck af
hugg-järns spår. Samma manliga stramhet i
landskapets med stor tydlighet gifna modellering.
Han modellerar med en anatoms säkerhet, gärna
delande upp sitt landskap i sneddragna långa
romboider, som liksom teckna en ecorchés
muskelsystem. Han låter öfverhufvud taget gärna
linjerna förklara plastiken, såsom i n:o 183 där
han upptagit det nedrinnande å-motivet, där
fårorna ackompagnera åbäddens bana. Han
döljer i regel icke sin terräng som Genberg
med pittoreskt grenverk. Och där detta en
gång skett i »Töväder» (n:o 178) råder oreda
och — i mina ögon — obegriplighet.
»Sommardag (Indalsliden)» (n:o 177) är återigen desto
klarare: som en påklädd figur, målad af en
skicklig modellmålare, man anar muskulaturen under
klädseln af grönska och sädesfält.
Af stor plastisk kraft är P. A. Perssons »svarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
