Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALTSJÖBADSKYRKAN
NÄ( -ra synpunkter
Al- Efraim Lundmark
Ferdinand BoliERG, utställningshallarnas och
kommunalhusens arkitekt, har nu byggt en
kyrka.
Visserligen uppförde Boberg 1896
Skagers-hults kyrka och för något år sedan Engelbrekts
grafkapell i Norberg, men detta kan väl anses
som mindre kräfvande uppgifter på området.
Först när bankdirektör K. A. YVallenberg
anförtrodde honom sin storstilade plan till utförande,
fick han det första större uppdraget i
kyrkbygg-nadsgenren.
Och nu har donators tanke blifvit verklighet
på Xeglingevikens västra strand, en verklighet
i linjer och färg, afstämda just för denna plats
och denna natur, en natur för bobergskt kynne.
Kyrkan är som sammanvuxen med sin
bergbacke. Man slipper den obehagliga känsla som
en hel del kyrkbyggnader ofta påtvingar en: om
jag hade en jättes hand skulle det vara min plikt
att flytta den där kyrkan till en mera lämplig
plats; nästa stormil kan annars föra den bort.
Man har för mycket byggt kyrkor efter schema
och för litet observerat environgerna.
Med känslan af lugn fasthet inför Bobergs
verk förenar sig den af tillräcklig konsekvens.
Tillräcklig därför, att järnhård konsekvens, om
den ock ej springer öfver harmoniens gräns, kan
tilltvinga sig en hetsad uppmärksamhet, som
tröttar. Men något sådant utpinande
förekommer ej här, det hela är välgörande harmoniskt.
Det måttfulla klocktornets fyra kantlinjer gå
kraftigt men stillsamt upp i öfverbyggnadens
octogon. Takryttaren där bredvid har en mera
bräcklig, ej så lugn karaktär — i en stilart, som
är det öfriga väl mycket olik — och bildar
kontrasten. Anblicken mot kyrkans östparti
ger intryck af riklig tyngd, intrycket förstoradt
genom granitgördelns höjd och markens fall
mot vattnet, rikligheten njutningsfullt fördelad
på apsidväggens mursträfvor. Totalexteriören
är en väl afvägd massa inom flärdfria linjer och
ytor, en högtidlig kyrksilhuett.
Kyrkoplanen har det latinska korsets form
med sakristia och campanil som armar till en
stam af långhus och apsid. Så i grundplanens
ytterlinjer. Interiören däremot bjuder ej
kors-formen utan något mycket enklare men därför
ej mindre innehållsrikt: rektangulärt långhus
med apsid. Långhuset täckt med tunnhvalf.
Det är en verklig fröjd att se, hur här i ett
modernt byggnadsverk det gammalsvenska lands
kyrkoinret pietetsfullt återupplifvats. Grågrön
Kolmårds-, hvit Carrara- och svart belgisk
marmor, mosaikinläggningar och hjortzbergska al
secco med sitt ymniga guld förläna visserligen
en färgtoning och en formgifning, som leder
tanken till medelhafsk gudshusstämning och
teologi. Men själfva det arkitekturala i
stommen jämte helt naturligt inventariernas karaktär
och placering ge helheten svenskhet. Minnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
