Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grad Adelcrantz’ väsen, i all synnerhet som stilen
ej saknade den elegans och förfining, som legat
rokokon i blodet.
Den skapelse som mer än andra vittnade om,
hvad han som arkitekt och dekoratör förmådde
i denna stil, var det nysssämda nu försvunna
Operahuset eller Kungl. Teatern, invigd 1782,
medan ett tidigare verk, den från 1774
stammande Adolf Fredriks kyrka (»grekiskt kors,
öfverskärningen kupol på åttkantig tambour )
som lyckligtvis bevarats, hölls i en strängare och
stramare anda och är ett vackert prof på hvad
en teoretiserande 1700-tals-arkitekt med
begränsade medel kunde åstadkomma. Till grund för
det hela ligger den italienska renässansen, sådan
den särskildt kom att tillämpas i Frankrike.
Samma tillbakablickande, samma teoretiserande
utmärker väl det mesta hvad Adelcrantz inom
den rena arkitekturen presterade. Blomman af
hans konst är nog att söka inom det dekorativa.
Där torde hans personliga ton klarast kommit till
uttryck, ehuruväl hans sinne för proportioner,
klarhet i anordningen, för måttfullhet och elegans
äfven inom ytterarkitekturen uppenbarar sig. —
Det är på ett af hans arkitekturverk, hittills
obekant som en skapelse af honom vi här
skola fästa uppmärksamheten. Det tillhör den
äfven under 1700-talet i Sverige rikligt
framträdande herrgårdsarkitekturen, inom hvilken
hans verksamhet är obetydligt känd och
undersökt. Nyblom framhåller i sin minnesteckning
t. ex. endast och allenast hans eget Trångsund.
Förbigående detta och annat vill den som
skrifver detta här i mästarens »ceuvre» införa
en annan herrgårdsbyggnad, ett mindre
landt-slott, som nyligen upptäckts som ett verk af
Gustaf III:s förnämsta arkitekt. Det är det
Wachtmeisterska Johannishus i Blekinge.
Byggnadsåret och byggherrskapets namn
anges så tydligt som möjligt i inskriptionen å
husets sandstensport. Där står nämligen:
Uppbyggt år 1772 af majoren och riddaren
F. G. H. C. Wachtmeister, Gr ef ve till
Johannishus och Tromfö, Trolleberg, S. Peder Clostcr
och Knutstorp samt dess Grefvinna Fru H.
B. Trolle. Förnöjsamhet och trefnad bo städse
inom thessa murar.
Men om den konstnärlige upphofsmannen
till den vackra byggnaden visste man till för
kort tid sedan intet.
I Johannishus arkiv hittades emellertid af n. v.
fideikommissarien, generaldirektören grefve Hans
Wachtmeister, några gamla bref, som tillräckligt
upplyste om den saken, en brefväxling mellan
byggherren och byggmästaren.
Den senare är ingen mindre än öfverintendenten
friherre Carl Fredrik Adelcrantz, af hvilken fyra
bref till byggherren grefve Fredrik Wachtmeister
anträffades. En kort redogörelse af
brefväx-lingen kan ha sitt intresse.
I grefve Wachtmeisters första bref, af den
10 oktober 1770, underrättas vi, att
brefskrif-varens svåger, generalmajoren grefve Flård, hos
Adelcrantz redan framställt sin släktings önskan
om ritningars uppgörande, en önskan som denne
nu itererade, samtidigt han tackar för baronens
och öfverintendentens löfte att benäget assistera
honom. Med brefvet öfversändes en plan öfver
byggnadernas allmänna belägenhet samt ges i
samma bref en del detalj upplysningar. Det
gamla corps de logis var af trä och byggdt på
en kulle 4 ä 5 alnar högre än gården, med en
liten sluttning från gaflarna och 8 alnars fall
emot den förbi flytande ån. Grefven anser, att
50 alnars längd och 20 alnars bredd å det nya
huset skulle vara tillräckligt för att få bekväma
rum för hans eget hushåll, då uti flyglarna, som
äfvenledes voro af trä, men uti godt stånd, funnos
nog med gästrum. Blefve 60 alnars längd
nödvändig så kunde kullen utan särdeles kostnad
planeras emot gaflarna att vinna denna
utvidgning, och blefve då mellan corps de logis och
flyglarna 10 alnars distans, som för eldsvåda ej
kunde vara mindre. Någon annan plats än den
gamla vore ej lämplig o. s. v. De i brefvet
omtalade träflyglarna äro sedan länge försvunna
och det nya huset kom att byggas, där det
äldre hade stått.
Adelcrantz tackade i en skrifvelse af den 12
november för förtroendet. För tillfället var han
dock sysselsatt med ett annat arbete »Nu håller
jag på», skrifver han, »att författa desseiner
till ett nytt slott på Ulriksdal, hvartill vid sista
riksdagen blefvo anslagna penningar, och som
Hans Maj:t mycket påskyndar». När dessa voro
färdiga, skulle han gripa sig verket an.
Det nya slottet vid Ulriksdal kan väl
knappast vara annat än den s. k. »Confidensen»(?)
Snart nog, eller den 29 januari 1771, insände
konstnären en skiss och skrifver till denna:
Huset är icke projekteradt längre än 48 alnar,
i anledning af Herr Grefvens egen välgrundade
reflektion, att träflyglarna eljes skulle komma
för nära corps de logis: däremot är husets bredd
tagen till 27 alnar, dels att dymedels till
rummens storlek och degagement vinna i bredden
det, som saknas i längden, dels på det huset,
ifrån hvilkendera sidan det approcheras må hafva
en anständig fasad». Äfven skickar han ett
provisoriskt kostnadsförslag öfver tegel, kalk,
trävirke etc. samt förbehöll sig senare få insända
»såväl planerna som fasader och profiler i stort
efter den skala, som till handtverkarnes
underrättelse behöfves», liksom också ett utförligt
kostnadsförslag. Han hade vidare tänkt sig,
skrifver han, hela nedre våningen hvälfd »till
mera säkerhet mot tjänstfolks så vanliga
vårdslöshet om eld», men om detta ej önskades, så
skulle förslaget däri ändras.
Några hvalf utfördes heller icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
