Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIG. 2 DANSANDE MAN
MED KÖDMÅLADT SKYNKE,
VIRADT OM KROPPEN,.
LERGODS.
(nr i 15 i katalogen.)
annorstädes behöfves det
systematiska,
vetenskapliga utgräfningar för att
vinna en säker grundval
för tidsbestämningen.
Gång på gång
fram-häfver katalogens
författare det påfallande
inflytande från Västerlandet,
som kan spåras särskildt i
Kinas plastiska konst. För
oss europeer äro dessa
anknytningspunkter af
oer-hördt intresse; när vi
finna, att Öster- och
Västerland öst ur gemensamma
hellenistiska källor, och
kunna följa den kinesiska
konsten i dess utveckling,
då förlorar denna
östasiatiska konst mycket af det,
som på oss verkar
främmande och oförståeligt,
eventuellt frånstötande.
Den kinesiska
kulturaf-spärrningen upphör, och
vi känna, att vi äga något
gemensamt med de gule,
trots de stora
divergen-serna.
Utställningen ger också det intrycket, att ju
längre vi gå tillbaka i tiden, desto mera
närmar sig konsten
västerländska ideal. Det
Kuan-Yin-huf-vud af sten, som herr Klas
Fahræus för värfvat och som
tillhör utställningens
dyrbaraste pjäser (pl. sid. 28), äger
samband med den
greko-buddhistiska kulturströmningen. Det är skada, att de
underbara statyer i glaserad
lera af Buddhalärjungar
(Lohan), som af F. Perzynski
voro utställda i Berlins
Kunst-gewerbemuseum, ej kunnat
förvärfvas för denna
utställning. De äro senare än
Kuan-Yin-hufvudet och verk af en
mästare, som förstått att
sammansmälta gammal tradition
med ett lefvande
naturstudium. Intressanta äro
emellertid äfven de Tang-dynastien
tillskrifna lerstatyetter som
hemsändts af dr. Thorild
Wulff (fig. 2 och 3). Dessa ha
anträffats i grafvar och
representera (Kat. 113 och 115) i
symbolisk form hustrur och
stående
KVINNOFIGUR, IKLADD
KJOL, SCHAL OCH HÖG
OREGELBUNDEN MÖSSA.
LERGODS MED SPÅR AF
RÖD OCH SVART
MÅLNING.
(NR I 13 I KATALOGEN.)
slafvar. Om alla statyer af dessa slag äro äkta,
så ha de tydligen fabricerats af konstnärer, som
ofta med ringa förändring upprepat samma
motiv. Så återfinnas fig. 2 och 3 i nästan
fullkomligt liknande exemplar i herrarna Worchs
och Vigniers samlingar i Paris.
Till Han-dynastien (206 f. Kr.—220 e. Kr.)
anses det vackra, glaserade kärl i form af en vädur
hänföra sig, som lånats från Berlin (pl. sid. 28).
Det är af intresse att härmed jämföra ett
liknande vädurskärl (fig. 4), som anträffats i
Kaukasus och som förvaras i Historiska museet i
Moskva. Denna vädur är af röd lera och
oglaserad, men erbjuder eljest en slående likhet
med det kinesiska exemplaret. Den mynning,
genom vilken vätskan hällts ut, är anbragt på
olika ställen, men är af samma form. A det
kaukasiska exemplaret är ullen återgifven i
spiralform liksom hufvudhåret på många
Buddha-statyer. Då nu den kaukasiska väduren
tillhör de första århundradena e. Kr., anser jag
ett samband mellan den östliga och västliga
formen ingalunda uteslutet, utan förmodar, att
de kinesiska vädurskärlen uppkommit under
västligt inflytande, så mycket mera som vi kunna
följa den västliga typen tillbaka i tiden
ytterligare ett årtusende (t. ex. på Cypern).
Ett västligare inflytande torde äfven ha gjort
sig gällande i dekoreringen af sådana stora bukiga
krukor som n:o 92 och 93 i utställningskatalogen,
det förra tillhörande Hallwylska samlingen (fig.
i), det senare herr G. Eumorfopoulos i London.
A det senare kärlet ses en jaktscen: ryttare,
som, vändande sig tillbaka, skjuta med båge på
FIG. 4. VÄDURSKÄRL. I HISTORISKA MUSEET I MOSKVVA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
