Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den lögnaktiga Nam-Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det är alldeles säkert mannen från nästa by», sade han slutligen, »han kommer för att fråga mig hur man skall rista in märken i ben. Oeh han är tafatt. Det skall han aldrig kunna lära sig.»
»Det är Nam-Bok», upprepade den gamla Bask-Wah-Wan. »Skulle jag inte känna igen min egen son?» frågade hon med gäll röst. »Jag säger än en gång att det är Nam-Bok.»
»Det har du sagt i så många somrar», sade en av kvinnorna mildt förebrående. »Alltsedan isen gick av sjön har du suttit och vaktat hela dagen lång och sagt om var kanot som visade sig: ’Det är Nam-Bok.’
Nam-Bok är död, Bask-Wah-Wan, och de döda komma inte igen. Det är omöjligt att de döda komma igen.»
»Nam-Bok!» ropade den gamla så högt och tydligt att hela byn blev förvånad och såg på henne.
Hon reste sig upp med möda och hasade sig ner över sanden. Hon snavade över ett barn som låg i solen, och modern tystade ner dess skrik och slängde hårda ord efter den gamla gumman, som ej frågade efter dem. Barnen sprungo före henne ner till stranden, och då mannen i bidarkan kom närmare och så när hade kapsejsat vid ett av sina illa beräknade årtag, följde kvinnorna efter. Koogah lade bort sin valrossbet och gick också dit ner, tungt stödjande sig på sin käpp, och efter honom kommo männen drivande i grupper på två eller tre.
Bidarkan vände bredsidan till och dyningarna hotade att slå över den, men en naken pojke sprang ut i vattnet och drog upp förstäven långt på sanden. Mannen reste sig och kastade en forskande blick på raden av byinvånare. En randig ylletröja, smutsig
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
