Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hemligheternas herre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man blott Scundoos röst sjunga hemska besvärjelser. Klck-No-Ton rasade som en galning, men då han försökte slå in dörren med en stor sten, började männen och kvinnorna mumla. Och han, Klck-No-Ton, visste att han var berövad sin styrka och myndighet inför ett främmande folk. Han såg en man böja sig ner efter en sten, sedan gjorde en annan det samma, och han greps av en rent kroppslig skräck.
»Gör inte Scundoo något illa, ty han är en mästare», ropade en kvinna.
»Bäst att du återvänder till din egen by», rådde en man honom i hotfull ton.
Klok-No-Ton vände sig om och gick ner genom folkm3*llret till stranden med bittert raseri i hjärtat och berättigade farhågor för sin försvarslösa rygg. Men inga stenar kastades. Barnen svärmade gäckande omkring hans fötter, och luften surrade av skratt och hån, men det var allt. Han andades emellertid ej lugnt förr än kanoten var långt ute på vattnet; då reste han sig och utslungade en vanmäktig förbannelse över byn och dess folk och glömde ej att särskilt nämna Scundoo som hade gjort narr av honom.
På stranden blev det ett rop på Scundoo, och hela befolkningen trängdes utanför hans dörr bedjande och besvärjande honom under ett oredigt sorl, tills han kom ut och lyfte upp sin hand.
»Eftersom ni ä’ mina barn förlåter jag er gärna», sade han. »Men gör inte om det. Det är sista gången er dårskap blir obestraffad. Vad ni önska skall beviljas, och jag vet redan vad det är. I natt, då månen har gått bakom världen för att se på de stora döda, skall allt folket samlas i mörkret utanför Hooniahs
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>