Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. De gamla männens liga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
underlig liur ni kau bli mor till så stor och stark män som denne polisman.»
Emily Travis slog ej ned ögonen, men hennes kinder blevo purpurröda. Iyille Dickensen rodnade och var djupt förlägen. Polismannens ynglingansikte blossade.
5Kom med, du», sade han barskt i det han stämde axeln mot folkträngseln och banade sig väg.
Så gick det till att Imber blev förd upp till The Bar-racks, där han avlade fullständig och frivillig bekännelse och från vars område han aldrig kom ut.–––––
Imber såg mycket trött ut. Hopplöshetens och ålderdomens trötthet hade bredt sig över hans ansikte. Hans axlar hängde slappt ned, och hans ögon voro glanslösa. Hans hårtofs skulle ha varit vit, men sol och väder hade bränt och misshandlat den så att den hängde slankig och död och färglös. Han visade intet intresse för vad som försiggick omkring honom. Doms-salen var fullpackad med män från vattendrag och färdvägar, och det var en olycksbådande ton i deras dämpade rösters brummande sorl som ljöd i hans öron som havets dån inne i djupa grottor.
Han satt vid ett fönster, och hans likgiltiga ögon riktades då och då på det dystra landskapet där ute. Himlen var mulen och det föll ett grått duggregn. Det var flodtid i Yukon. Isen var borta, och i staden gick floden hög. Fram och tillbaka på huvudgatan, i kanoter och stakbåtar, drev befolkningen rastlöst av och an. Han såg ofta dessa båtar vika av från gatan och styra upp på det översvämmade torget som utgjorde The Barracks’ paradplats. Ibland försvunno de nedanför honom, och han hörde dem skrapa emot
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>