Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. De gamla männens liga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Whitefishar. Av de gamla männen är jag den siste. De
unga männen och de unga kvinnorna äro borta, några
leva bland Pellys, några bland Laxarna, och flera
bland de vita männen. Jag är mycket gammal och
mycket trött, och som det är fåfängt att kämpa mot
Lagen, som du säger, Howkan, har jag kommit för att
söka upp Lagen.»
»Du är sannerligen en dåre, Imber», sade Howkan.
Men Imber försjönk i drömmar. Även domaren
med den höga panna drömde, och hela hans ras stod för
honom i en väldig syn — hans stålskodda,
pansarklädda ras, laggivare och världsomformare bland
människornas släkte. Han såg den glimma som en
röd daggryning över de mörka skogarna och de
dystra haven; han såg den flamma upp, blodig och
röd, till full och triumferande middagshöjd; och
utför den skuggiga sluttningen såg han den blodröda
randen höljas i natt. Och i allt detta såg han Lagen,
skoningslös och mäktig, alltid obeveklig och alltid
ordnande, större än de människomaskar som utförde
den eller blevo krossade av den, ja till och med större
än han, då hans hjärta manade till mildhet.
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>