- Project Runeberg -  Kolgrufvorna och saltverken i västra Galizien /
15

(1904) [MARC] Author: August Heimer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Saltverken i Wieliczka och Bochnia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

II.
Saltverken i Wieliczka och Bochnia.



Den 10 augusti aflades ett besök af
exkursionsdeltagarne i de sedan gamla tider så berömda
saltverken vid Wieliczka, en ort med 6,000
invånare, belägen 14 km. sydöstligt från Krakau i en
omkring 240 m. öfver Adriatiska hafvets nivå sig höjande
dal, hvilken i norr, öster och söder är omgifven af kullar
och i väster utmynnar i den slätt, som sträcker sig
ända till Weichsel. Omedelbart nedanför Wieliczka
befinna sig saltverken.

Ortens historia går långt tillbaka i tiden. Dess
namn kommer af »Wielka», på ruthenska »Welika», ett
uttryck, som enligt de äldsta kungliga dokumenten
betyder en egenskap hos saltet, på latin magnum sal
(stort salt). Det första omnämnandet om Wieliczka
finner man i de saltprivilegier, som 1044 af konung
Kasimir I tilldelades benediktinerklostret i Tyniec. När
Wieliczkasaltlagren upptäcktes, kan man i historiska
källor icke få någon upplysning om. Enligt sagan har
platsen den heliga Kunigunda att tacka därför.
»Bogislaus den blygsamme förlofvade sig genom sändebud med
Kunigunda, den ungarske konungen Belas dotter.
Kunigunda ville af sin fader icke mottaga någon
hemgift i guld och silfver, utan bad vid sin afresa, att han
skulle skänka henne något, som kunde vara till gagn
såväl för den fattige som den rike. Hennes fader gick
in på detta, och Kunigunda for då till de ungarska
saltkällorna och kastade sin trolofningsring i en af
dessa. Efter sin ankomst till Krakau lät hon en dag
köra sig till Wieliczka, och då man på hennes befallning
begynte gräfva i marken där, fann man saltet och i den
första saltklumpen den kungliga ringen.» Det är nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 13 19:48:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kolgaliz/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free