Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fyra norska medlemmar att sammanträda i Stockholm för att afgifva
underdånigt betänkande och förslag angående l) de i nämda adress
omför-mälda ämnen, med undantag af hvad anginge den kungl. titeln i offentliga
handlingar i livilket afseende k. m:t ville förblifva vid sitt den 26 oktober
1818 afgifna beslut; 2) angående det förhållande i hvilket hvartdera af
de-förenade rikena borde deltaga i utgörandet af rikenas diplomatiska oeh
konsulat- samt andra gemensamma utgifter; 3) beträffande det
förhållande-och det sätt hvarpå rikena borde medverka till det gemensamma försvaret.
De i stortingsadressen omnämda ämnen voro: 1) beskaffenheten af
unionsflaggan 2) anbringandet af norska riksvapnet och sättet att anbringa det
på vissa sedan år 1831 präglade oeh i omlopp satte svenska mynt; 3) ett
dylikt anbringande af norska vapnet i vissa svenska myndigheters
embets-sigill; 4) den då använda kungl. titeln i vissa Norge rörande offentliga
handlingar; 5) Norges saknad af garantier, lika med Sveriges, i afseende på
diplomatiska ärendens behöriga behandling.
Till komiterade förordnades på svenska sidan excellensen grefvc Carl
de Geer, generallöjtnanten friherre B. Cederström, konteramiralen O. G.
Nordensköld och biskopen Chr. I. Ileurlin samt å norska sidan
statsrådet P. Motzfeldt, generallöjtnanten C. Mansbach, konteramiralen J. N.
Muller, prosten H. Riddervold. Komitén sammanträdde den 18 september
1839. Dess samlnausättning undergick emellertid genomgripande
förändringar. Efter Cederström, som entledigades i början af år 1840, förordnades
Lefrén och då komitén, livilken ieke haft några sammanträden sedan den
25 maj 1840, åter sammanträdde den 4 oktober 1841, hade alla öfriga
komiterade med undantag af Mansbach och Lefrén blifvit entledigade och
efter-trädts af de här ofvan nämde. Under Rosenblads frånvaro i offentligt
uppdrag förordnades sedermera öfversten L. Lagerheim att i hans ställe deltaga
i komiténs arbeten.
Den 8 april 1843 ingick komitén till k. m:t med anhållan att dess
uppdrag måtte utvidgas till revision af riksakten i dess helhet, livilken
anhållan bifölls af k. m:t genom kungl. bref den 18 december samma år.
Genom k. m:ts beslut den 14 mars 1844 ålades k. m;t att skyndsamligen
insända förslag angående norska riksvapnets anbringande å svenska mynt
m. m. och om unionsflaggans beskaffenhet. Detta fullgjordes den 19 samma
månad (se här ofvan). Sina öfriga betänkanden och förslag afgaf komitén
den 4 november samma år.
I riksarkivet förvaras utkast till betänkandet, protokollen vid
komi-terades öfverläggningar, Indstillinger och Gjenparter från norska
regeringen m. m.
Öfver unionskomitens förslag till föreningsakt afgafs utlåtande af norska
regeringen i Kristiania den 27 februari 1847, hvilket utlåtande ingår i
ofvan-nämda »Handlingar angående frågan om revision af föreningsfördraget mellan
Sverge och Norrige», del. 3. Stockholm 1862. I sammansatt svenskt-norskt
statsråd den 25 februari 1848 förklarade k. m:t sig icke finna skäl att under
dåvarande riksdag oeh storting göra någon framställning i ärendet, utan att
handlingarna fortfarande skulle få cirkulera. Uti sammansatt svenskt och
norskt statsråd den 9 april 1861 anmältes unionskomiténs förslag och
betänkande i sammanhang med rikets ständers skrifvelse den 2 april 1860
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
