Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
»Att jag också skulle ge mig in i detta sällskap!
Nu har jag det — nu kan jag få punga ut, tills jag
ingenting har qvar. Hofsocieteten — aristokrati! —
Dumheter — löjligt! Hvad har jag för godt deraf?
Tråkigt, så att jag kan bli både gul och grå!
Förargelser — dålig behandling — vansinniga utgifter!
Det var början till slutet, nu sitter kärran fast i
leran! Gerna för mig — mig kan det ju göra det
samma, antingen kommer jag lös igen — eller —
jag sitter der . . . och vicomten kan se sig om. Han
har ju sjelf förmögenhet, är ju sjelf en rik man —
och måste rätta mun efter matsäck, när svärfar inte
längre sitter som guldfabrikör i bakgrunden! Aglae
är ju försörjd — åh . . . hon kommer nog också att
lära sig att räkna med francs i stället för med thalrar.’^
Det kommer att göra henne godt, om hon får sätta ned
sina förbannade pretentioner litet smått — hahahaD
ett nästan skadegladt grin vanstälde för ett ögonblick
de bleka läpparna. »Fru grefvinnan har på den korta
tiden blifvit så djäfla förnäm, att det kanske till och
med är henne kärt, om kommerserådsskräpet försvinner
från skådeplatsen. För Aglae är jag inte rädd, hon
kommer nog att gå sin väg fram, men herr vicomten, han
har blifvit f-n så lurad — hahaha — om han tagit
flickan blott för dukaternas skull, då står det illa till
med honom! Således gå bara på, gå bara på med
galenskaperna, så länge der fms något qvar, så kan
de ju få glädja sig åt hfvet! Men då . . . då blir det
att torka sig om munnen — då är det slut med
slöseriet!» och herr baron von Lehnberg kastade sig
med ett brutalt ansigtsuttryck i en fåtölj och hade
med dessa tankar fullkomligt lugnat sig igen.
Aglae var en rik grefvinna, som hade fått en
furstlig förmögenhet och hade den säkert placerad —
och för sig sjelf ville kommerserådet nog också sörja.
En Thaler = 3 mark. Öfv
ers. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
